Meny
Press   |   A-kassa   |   Kyrkfack   |   Kalender
 
Logga in

Kvinnliga akademiker i Svenska kyrkan mår sämre

2018-10-01  |  Uppdaterad 2018-10-18

Det slås fast i den forskningsrapport, ”Sammanläggningar av församlingar i Svenska kyrkan. Påverkan på arbetsmiljö och hälsa”, som Kyrkans Akademikerförbund har tagit fram. Forskarna Ann-Sophie och Per Hansson har på uppdrag undersökt om sammanläggningarna har påverkat KyrkA-medlemmars arbetsmiljö och hälsa. Kärnfrågan i studien är om och hur de många sammanslagningarna till större enheter i Svenska kyrkan påverkat arbetsmiljön och de anställdas upplevelse av hälsa och stress. 


  • Ett resultat i rapporten som sticker ut är att kvinnorna skattar sin hälsa sämre jämfört med vad kvinnor gör i Nationella folkhälsoenkäten 2016. Männen å andra sidan skattar sin hälsa högre jämfört med män i tidigare nationella undersökningar.

    Ann-Sophie Hansson menar att anställda inom s k kontaktyrken så som präst och diakon har allmänt hög arbetsbelastning och det i kombination med att få familje- och privatliv att fungera ökar risken för psykisk ohälsa.

    – Det är möjligt att sammanläggningarna genom att de har inneburit en hel del påfrestningar har påverkat kvinnors ohälsa i högre grad. De intervjuer som har gjorts i undersökningen pekar också i den riktningen, förklarar hon.

    – Resultatet förklarar dock inte varför männen skattar sin hälsa så högt. Men en möjlig förklaring är att män generellt inte bedömer sin hälsa utifrån hela sin livssituation.

    Ann-Sophie och Per Hansson pekar särskilt ut några områden av arbetsmiljön i Svenska kyrkan med allvarliga brister och där resultaten lyser rött i rapporten: Arbetstakt, Arbetsrelaterad utmattning, Målkvalitet och Ledarskap. De fyra områdena är alla sämre jämfört med riktvärden i andra stora nationella undersökningar. I synnerhet ligger den arbetsrelaterade utmattningen mycket högt jämfört med riktvärdet. Kvinnor upplever här en högre grad av arbetsrelaterad utmattning och anger också en högre arbetstakt än männen. De svarande uttrycker också en generell upplevelse av otillfredsställande
    ledarskap. I mindre pastorat upplevde de svarande generellt en högre grad av utmattning och arbetstakt.


  • 13 förbättringsområden

    Rapporten bygger på en enkät med frågor där svaren sammanställts i 13 olika förbättringsområden. Nästan alla områden ligger under riktvärdena med undantag av tre områden. De tre undantagen som får grönt ljus är Socialt klimat, Lärande i arbetet och Kompetens – som alla ligger i linje med riktvärdena.

    – Det är sammantaget ett ganska dåligt resultat om vi jämför detta med många andra organisationer där samma metod använts, understryker Ann-Sophie Hansson.

    Hur har sammanläggningarna påverkat KyrkAs medlemmar?
    De båda forskarna har sett en tydlig skillnad mellan hårda och mjuka sammanläggningar. I det mjuka sammanhanget har personalen varit mer delaktig i processen och gränser och identitet har inte förändrats så mycket. De mjuka sammanläggningarna har klarat det bäst, konstaterar Ann-Sophie Hansson.

    – Det har varit väldig turbulent på de håll där s k hårda sammanläggningar gjorts. Allting har kastats upp och flera förändringar har gjorts samtidigt, säger Per Hansson och fortsätter:

    – En ny organisation med nya gränser och enheter har skapats och nya arbetslag och ny chef har tillkommit. Den gamla identiteten har brutits och innehållet har många gånger likriktats, till exempel att alla gudstjänstagendor ska vara lika eller att enbart alkoholfritt vin ska förekomma i nattvarden.


    Många mådde dåligt

    – Många av de svarande upplevde att de första åren efter sammanläggningen kunde var förfärliga och många mådde dåligt och slutade. Några gick in i väggen. Chefer byttes ut på löpande band. Men nu har organisationen satt sig och arbetssituationen förbättrats, menar flertalet svarande. I vilken grad sammanläggningarna har påverkat medlemmarna varierar sannolikt. I synnerhet har arbetsplatser där hårda sammanläggningar genomförts skapat oro och stress, förklarar Ann-Sophie Hansson.

    Positiva effekter
    Den upplevda ohälsa som rapporten beskriver vill Ann-Sophie och Per Hansson i första hand förklara som en följd av hög arbetstakt, diskrepans mellan kompetens och arbetsuppgifter (för lätta eller för svåra arbetsuppgifter), brist på tydliga mål och delaktighet. Det är svårt att avgöra i vilken mån dessa resultat är relaterade till just sammanläggningarna. 

    Det bör påpekas att KyrkAs undersökning ger en bild av arbetsmiljön i nuläget eftersom den är gjord flera år efter sammanläggningarna. Nästan alla sammanläggningar som har genomförts under senare tid kom till under året 2014 då hela 115 sammanläggningar gjordes.

    – Det har sagts att de större enheterna skulle ge bättre ekonomi och bättre underlag för kyrkans grundläggande uppgifter. Det har vi inte undersökt här. Flera svarande upplever en sämre ekonomi och ökad administration. Många pekar dock även på positiva effekter med till exempel gemensam kyrkobokföring och gemensamma resurser för diakoni och konfirmandarbete, säger Per Hansson. En stor majoritet - 82% av männen och 83% av kvinnorna - känner trots allt arbetsglädje, konstateras det i rapporten.

    Framöver väntar troligen nya sammanläggningar runt om i Sverige. Ann-Sophie Hansson betonar delaktigheten inför stora förändringar i organisationen. Att medarbetarna får vara med och fundera och komma med förslag.

    Mjuka sammanläggningar
    – Det är viktigt att medarbetarnas förslag tas emot seriöst. I arbetet med rapporten fick vi höra om ett stormöte som ledningen höll med medarbetarna. Budskapet från ledningen var entydigt: Så här blir den nya organisationen. I några pastorat hade allt gjorts upp på kammaren utan samverkan med de anställda. I pastorat med s k hårda sammanläggningar säger många att ledningen först beslutat om organisation och struktur och sedan meddelat hur det skulle bli.

    – Utifrån rapportens resultat kan vi argumentera för att sammanläggningar ska vara så mjuka som möjligt. Ta ett steg i taget, istället för att bryta sönder hela organisationen. Ha respekt för den kultur och identitet som redan finns och låt den vara med i processen. Allt behöver inte likriktas utan erbjud fler profiler, säger Per Hansson.

    Text: Roland Asplund Foto: Magnus Aronson & Roland Asplund

     
     
    Kyrkans Akademikerförbund
    Östermalmsgatan 68 A
    114 50 Stockholm
    Besök: Östermalmsgatan 68 F
     
    Telefon: 08-441 85 60
    Fax: 08-441 85 77
    kansli@kyrka.se
    Org.nr: 802002-7218