Meny
Press   |   A-kassa   |   Kyrkfack   |   Kalender
 
Logga in

Svar på Skaos Observera nr 31/17

2018-01-15

 
Denna information har tidigare gått ut i brev till samtliga medlemmar. 

Årsarbetstid och lediga heldagar

Skao skriver:

  • De tidigare femton fridagarna är helt borttagna. Det är inte möjligt att fortsätta använda de borttagna fridagarna som utgångspunkt för arbetstidsförläggningen. Det leder till en felaktig tillämpning av arbetstidsreglerna.
  • Präst som har arbetsskyldighet på lätthelgdagar har numera en genomsnittlig veckoarbetstid på 38 timmar och 15 minuter eller en årsarbetstid på 1 996 timmar. Präst som inte arbetar på lätthelgdagar har en genomsnittlig veckoarbetstid på 40 timmar per vecka eller ett årsarbetstidsmått som beräknas årligen. 
  • Särskilda bestämmelser för präst gäller endast för präster, enligt den definition som anges i avtalstexten. Övriga yrkesgruppers arbetstid regleras av de allmänna bestämmelserna eller av särskilda bestämmelser för respektive yrkesgrupp, precis som förut. 

KyrkA svarar:

KyrkA är helt enig med Skao att de 15 fridagarna i formell mening är borta ur det avtal förbundet tecknat med Skao. Därom råder ingen oenighet. Däremot är Skaos påstående inte korrekt om att heldagar som ledighet inte kan tillämpas även för dem som arbetar helgdagar/lätthelgdagar/ helgdagsaftnar istället för ledighet genom arbetstids­förkortningsmodellen 38,25 om en både medarbetare och chef är överens om det. Möjligheten för en arbetstagare att ta ut hela dagar grundar sig i en eller båda av följande  överens­kommelser:

  1. En arbetsgivare kan teckna lokalt kollektivavtal om årsarbetstid med krets av KyrkA. Då är det upp till parterna att avgöra vilka grupper som arbetar på hur många timmar i en årsarbetstid. Detta framgår tydligt till exempel ur avtalstexten ur den i avtalet rekommenderade mallen för årsarbetstid genom följande citat: 

”Inledningsvis ska de lokala parterna ange för vilka grupper som årsarbetstidsavtalet ska gälla. Det kan gälla för alla arbetstagare hos arbetsgivaren eller för vissa yrkesgrupper. Det kan också vara så att olika yrkeskategorier successivt går in i årsarbetstidsavtalet. Undantagna är kyrkoherdar och komministrar med oreglerad arbetstid och kyrkomusiker med arbetsbeskrivning/instruktion.

Årsarbetstidsmåttet om xxxx timmar gäller för arbetstagare med arbetsskyldighet på helgdagar /lätthelgdagar. Eller: Årsarbetstidsmåttet om xxxx timmar gäller för alla arbetstagare.”

Vidare anges i denna mall för lokalt kollektivavtal att förläggningen en fråga mellan den enskilde och chefen:

”Ordinarie arbetstid förläggs i grundschema. Förläggningen av arbetstiden sker i överenskommelse mellan chefen/arbetsledare och arbetstagaren.”

  1. Att arbetstidens förläggning överenskommes mellan enskild och chef finns i avtalstexten som sådan. Ur ordinarie avtalstext framgår en tydlig skrivning om att förläggningen avgörs mellan dessa parter:

”Arbetsgivare och arbetstagare kan tillämpa en beräkningsperiod om högst ett år. Förläggningen av arbetstiden och beräkningsperiodens längd fastställs efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.”

Vid överenskommelse mellan chef och arbetstagare finns tre olika faktorer att ta hänsyn till:

  1. Vilka parter är det här som ska komma överens?

Svar: den lokala arbetsgivaren och den enskilda arbetstagaren.

  1. Vad ska den lokala arbetsgivaren och den enskilda arbetstagaren komma överens om?

Svar: beräkningsperiodens längd och arbetstidens förläggning.

  1.  Vilken är då den arbetstidsmängd som ska förläggas?

Svar: Svaret finns i avtalet. I avtalet stipuleras att detta är 1996 timmar per år. Under de närmaste två åren finns en timbank för präster på 30 timmar per år. Enkel matematik ger 1996 - 30 = 1966 timmar per år. Detta är exakt den summa timmar som prästerna idag arbetar då de går på det som kallas 15 fridagar eller prästernas arbetstid. Det är ett arbetstidsmått som visserligen är förmånligt men det är inte mer förmånligt än måttet för dem som arbetar bekväm arbetstid måndag-fredag och är lediga helgdagar, lätthelgdagar och helgdagsaftnar enligt § 13 Mom. 3 som ger rätt till 5 extra lediga dagar.

Med andra ord: om en arbetsgivare och en arbetstagare vill komma överens om att göra som förr så är det fullt möjligt! Detta följer helt de avtalsenliga förutsättningarna:

-          Beräkningsperioden kan vara högst ett år.

-          Arbetstidsmåttet är känt men kan även avtalas om. För präster är det 1996 – 30 timmar = 1966 timmar, det vill säga exakt samma timantal som för de 15 fridagarna. Eller det timantal som överenskoms i ett lokalt kollektivavtal och detta kan gälla såväl präster som alla övriga grupper (undantaget kyrkoherdar och komministrar med oreglerad arbetstid).

-          Förläggningen ska den lokala arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om.

Kommentar: Skao har ingen avtalsenlig rätt att ingripa när det gäller dessa enskilda överenskommelser och ska heller inte godkänna dessa. Skao har heller ingen rätt att ”överpröva” lokala kollektivavtal.

Avtalstexten förstärks synnerligen kraftigt av § 6 i förhandlingsprotokollet som lyder enligt följande:

”Parternas utgångspunkt har varit att arbetstiden förläggs i dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare utifrån verksamhetens behov och arbetstagarens intressen. Arbetsgivare och arbetstagare har också det gemensamma ansvaret att följa upp arbetstagarens faktiska arbetstid och arbetsbelastning samt vidta de åtgärder som behövs för att förbättra tillämpningen av arbetstidsförläggningen. ”

 

Övriga anställda med ordinarie arbetstid 40 timmar per helgfri vecka (§ 13 Mom. 2)

Anställda som arbetar såväl vardag som söndag och/eller helgdag, på så kallad ”hård vecka”, den så kallade 38,25-modellen, ska ha i princip lika lång arbetstid som de som arbetar så kallad ”mjuk arbetsvecka” som kallas så för att den ”viker” för helgdagar, m.m. Skillnaden mellan tidsmåtten för en 38,25 timmarsvecka som innebär en arbetstidsförkortning varje vecka motsvarar den arbetstid som representeras av helgdagar som infaller måndag till lördag samt de fem stora helgdagsaftnarna som de med mjuk vecka är lediga på i enlighet med § 13 Mom. 3 i avtalet. Tillsammans är dessa dagar sammanlagt 15 heldagar per år räknat över en 28 årscykel. Beräkningen är gjord av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och stöds av lagen om helgdagar och arbetstidslagen. Om en diakon som arbetar helgdagar och/eller lätthelgdagar väljer att arbeta 40 timmar per vecka i genomsnitt genom dialog med sin arbetsgivare istället för 38,25 timmars arbetsvecka är det en sak för dessa parter att sålunda överens­komma då detta enbart gäller förläggningen. Detta är inte en fråga för vare sig Skao eller någon annan då detta sker med stöd av  § 6 i förhandlingsprotokollet.

Om lokala parter överenskommer om årsarbetstid så kan de utöver beräkningsperioden (förläggning bestäms av den enskilde och hans/hennes arbetsgivare) även överenskomma om arbetstidsmåttet. Detta gäller samtliga anställda som går på avtalet tecknat mellan KyrkA och Skao.

 

Ersättning vid kyrkoherdevikariat

Skaos punkter 4-6 gällande ersättning för kyrkoherdevikariat. Skao skriver:

  • Överenskommelse om ersättning för kyrkoherdevikariat kan träffas mellan arbetsgivare och komminister, inte mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation. Det är alltså inte tillåtet att teckna lokala kollektivavtal om ersättning för kyrkoherdevikariat. 
  • Avtalet anger också att om arbetsgivare och komminister kommer överens om ersättning för kyrkoherdevikariat så ska den sättas i enlighet med principerna i Kyrkans löneavtal, vilket innebär att ersättningen ska vara individuell och differentierad. Detta är ett helt nytt sätt att tänka angående ersättningen för kyrkoherdevikariat, som nu blir en del av organisationens personalpolitik på samma sätt som den vanliga lönesättningen. 

  • Det finns ingen överenskommelse om att värdet av den gamla konstruktionen för ersättning för kyrkoherdevikariat på något sätt skulle ha överförts till de nya bestämmelserna. Ersättningens storlek ska istället baseras på de faktorer som specificeras i löneavtalet, såsom uppdragets svårighetsgrad och arbetstagarens kompetens. Det är därför inte möjligt att använda någon matematisk formel för att beräkna ersättningen.

KyrkA svarar:

KyrkA har inte motsatt sig att ersättningen ska fördelas enligt principerna i Kyrkans löneavtal, nämligen som individuell och differentierad. KyrkA har heller inte motsatt sig denna fördelning av värdet som finns i partsavsikten i de texter ur nuvarande avtal som implementerats i det nya avtalet. Här ligger nämligen värdet av den tidigare beräkningsformeln kvar. Eftersom löneöversyn kan ske i individuell överens­kommelse eller genom förhandling som resulterar i ett lokalt kollektivavtal innebär det att ersättning för kyrkoherdevikariat som inbakas i lönen kan förhandlas och överenskommas om i ett lokalt kollektivavtal. Med denna förklaring hoppas och tror vi att Skao kan ställa upp på vår tolkning av ordalydelsen.

 

Avvikelser och skadestånd?

Skaos skriver att det inte är möjligt att göra avvikelser från Särskilda bestämmelser för präst.  Detta skulle till och med kunna leda till brott mot kollektivavtalet med påföljande krav på allmänt skadestånd.

KyrkA svarar:

Från förbundets sida ställer vi oss frågan: Vilka avvikelser har KyrkA föreslagit? Den av oss föreslagna tillämpningen tillåts och stöds av avtalet. Påståendet är således grundlöst.

 

Vilken tolkningsprincip har företräde?

Skao hävdar följande: De förhandlande parternas avsikt är avgörande för tolkningen av avtalet. Därför har Svenska kyrkans arbetsgivarorganisations och Visions tolkning av avtalet företräde.

KyrkA svarar:

Normala tolkningsregler gäller. Partsavsikten mellan Skao och Vision gäller avtalet som tecknats mellan dessa två parter. Tolkningen av avtalet som gäller mellan KyrkA och Skao följer andra principer beroende på det sätt som avtalet tillkom; det är ordalydelsen som blir det avgörande.  


Slutord

Vi hoppas att vi med ovanstående lyckats bringa ett visst ljus över de svåra frågor som varit föremål för förhandling och medling under de gångna 11 månaderna detta år. Det är inte en helt enkel materia att ta till sig. Våra kretsordförande får en djuplodande utbildning i avtalet i början av januari och du som läser detta kan med fördel vända dig till din kretsordförande efter denna utbildning.

Vi vill också passa på att önska dig God Jul och Gott Nytt År!

 

 

Bror Holm                                                                   Vibeke Hammarström

Förbundsordförande                                             Kanslichef

 
 
Kyrkans Akademikerförbund
Östermalmsgatan 68 A
114 50 Stockholm
Besök: Östermalmsgatan 68 F
 
Telefon: 08-441 85 60
Fax: 08-441 85 77
kansli@kyrka.se
Org.nr: 802002-7218