Meny
Press   |   A-kassa   |   Kyrkfack   |   Kalender
 
Logga in

2,2 % är golvet för 2017 års löner

2017-12-01  |  Uppdaterad 2017-12-15

– Avtalet är treårigt, varav ett halvår redan har förflutit, förklarar Vibeke Hammarström, kanslichef och tillika förhandlingschef på Kyrkans Akademikerförbund. Löneökningarna har i många fall redan förhandlats för 2017 då ju Avtal 16 har gällt och procentsatsen kunnat härledas från märket, enligt den förhandlingsordning som finns.
För 2017, 2018 och 2019 följer löneökningarna industrins märke som ligger för 2017 på 2,2% respektive 2018: 2,0 % respektive 2019: 2,3 % som lägsta insamlingsprocent. Sammantaget ger avtalet under tre år minst 6,5 %.

Att ett nytt avtal är tecknat innebär att de lokala löneförhandlingarna nu kan genomföras utan förhinder. Värt att notera är att löneökningarna gäller från den 1 april 2017, dvs. retroaktivt åtta månader.

Om retroaktiv lön fr o m den 1 april 2017 betalas ut först nästa år, 2018, gäller den så kallade kontantprincipen. Den innebär att kontant bruttolön ska beskattas när den betalas ut. Skatteverket besvarar frågor om eventuell jämkning. Jämkning kan göras elektroniskt.

Anställningsskyddet i allmänhet och de så kallade turordningsreglerna i synnerhet har blivit den stora arbetsrättsliga symbolfrågan. I en enkät som SVT har genomfört säger fler än åtta av tio av de tillfrågade ledande moderata kommunalpolitikerna att de vill förändra turordningsreglerna. Att på politisk väg genomföra stora förändringar i anställningsskyddet vore dock olyckligt av flera skäl. Inte minst skulle det få negativa effekter på TCO:s och Sacos medlemsgrupper, vars trygghet och möjligheter till omställning bygger på att det finns tydliga och fasta spelregler i botten.

Om uppsägning kan ske utan saklig grund står arbetstagarna utan skydd. Det leder inte bara till otrygghet i själva anställningen. Det innebär också att de får svårare att hävda andra rättigheter i arbetslivet. Om anställningsskyddet försvagas blir det svårare för till exempel lärare, socialsekreterare, läkare, sjuksköterskor och poliser att slå larm om något är fel. Även i den privata sektorn kan det bli tystare. Kreativitet och innovation hämmas när färre vågar ifrågasätta dåliga idéer i stället för att visa på bättre alternativ. Det skulle inte vara bra för Sveriges konkurrenskraft.

Den politiska debatten om Las förs ofta utifrån felaktiga premisser. En mycket spridd men lika felaktig uppfattning är att anställningstid går före kompetens när det avgörs vem som får ha kvar jobbet vid en nedskärning eller omorganisation. Det är arbetsgivaren som bestämmer hur den fortsatta verksamheten ska se och vilken kompetens som krävs. Det finns alltså redan idag goda möjligheter för arbetsgivaren att nå det resultat som är bäst för verksamheten.

En annan missuppfattning är att anställningsskyddet hindrar unga och nyanlända från att komma in på arbetsmarknaden. I själva verket ger svensk arbetsrätt goda möjligheter för arbetsgivare att pröva personer man känner sig osäker på.

En fråga som ofta glöms bort är anställningsskyddsreglernas flexibilitet. Arbetsgivare och fack kan redan idag göra upp om avsteg från lagens regler. Det sker ofta och på så vis kan man se till att företag kan behålla nyckelpersoner som är viktiga för verksamhetens fortsatta utveckling.

Ännu vanligare är att man bortser från kopplingen mellan anställningsskyddet och möjligheterna till omställning, det vill säga stödet till personer som har eller riskerar att förlora sitt jobb. Att man inte kan säga upp människor utan grund skapar incitament att investera i arbetstagarnas kompetens.

Omställningsavtalen, som med mycket goda resultat ger stöd till personer som blir uppsagda hyllas av politiker från höger till vänster. Ibland framhävs de till och med som ett alternativ till traditionellt anställningsskydd. De här avtalen bygger på och kompletterar Las. Den politiker som vill avskaffa Las måste också leverera lösningar på hur omställning och kompetensutveckling ska kunna garanteras på en framtida arbetsmarknad som i allt högre grad kommer präglas av digitalisering och strukturomvandling.

TCO- och Sacoförbunden organiserar närmare två miljoner medlemmar. Tillsammans utgör vi en majoritet av svensk arbetsmarknad. Våra förbunds medlemmar är välutbildade och verkar i samhällsbärande yrken i både privat och offentlig sektor. Som fackliga organisationer är vi alltid öppna för att diskutera frågor som leder till fler och bättre jobb. Frågan om turordningsreglerna är däremot ett stickspår. Det är inte så vi bygger svensk konkurrenskraft.

Se också filmen som Saco har gjort, se länk på denna sida.

Källa www.saco.se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
 
Kyrkans Akademikerförbund
Östermalmsgatan 68 A
114 50 Stockholm
Besök: Östermalmsgatan 68 F
 
Telefon: 08-441 85 60
Fax: 08-441 85 77
kansli@kyrka.se
Org.nr: 802002-7218