KyrkA finns till för dig som är anställd i Svenska kyrkan

Som medlem i Kyrkans Akademikerförbund ingår inkomstförsäkringen i din medlemsavgift. Från och med den 1 oktober 2025 anpassas villkoren i försäkringen till de nya reglerna för a-kassan. Nya villkor från 1 oktober 2025 Om du blir ofrivilligt arbetslös kan inkomstförsäkringen, tillsammans med a-kassan, ge dig: Upp till 80 % av din a-kassegrundande lön (max 100 000 kr/månad brutto) under dag 1–100. Upp till 70 % av din a-kassegrundande lön under dag 101–150. (Tidigare gällde ersättning i 160 dagar.) Från 1 januari 2026 – möjlighet till tilläggsförsäkring Du kommer då kunna teckna en extra försäkring som ger ett utökat skydd vid arbetslöshet. Mer information kommer längre fram. När gäller de nya reglerna för dig? Det är a-kassan som avgör om du omfattas av de nya eller nuvarande villkoren: Nya regler gäller om a-kassan fattar beslut om ersättning från och med 1 oktober 2025. Nuvarande regler gäller om beslut fattas senast 30 september 2025. Om du redan får ersättning från inkomstförsäkringen den 1 oktober 2025 fortsätter utbetalningen enligt nuvarande regler. Du påverkas alltså inte av förändringarna. Läs gärna mer här: https://kyrka.se/om-medlemskapet/medlemsformaner/inkomstforsakring/ Inkomstförsäkring - Kyrkans Akademikerförbund - Folksam Ny lag 1 oktober 2025 – Akademikernas a-kassa Om du har några frågor är du välkommen att kontakta Folksam på telefon 0771-950 950.  

Att gå i pension innebär inte att du måste sluta arbeta – tvärtom kan det vara både meningsfullt och ekonomiskt fördelaktigt att kombinera pension med arbete. Många av KyrkAs medlemmar väljer att fortsätta arbeta, ibland på heltid, trots att de börjat ta ut pension. KyrkA har som enda fackförbund en äldreombudsman. Nedan kan du ta del av äldreombudsman Sten Bylins och biträdande förhandlingschef David Thells tips. När du både arbetar och tar ut pension samtidigt kan skatten bli högre än väntat. För att undvika restskatt bör du gå in på Skatteverkets webbplats eller på sidan Ekonomifakta, där du kan räkna ut hur mycket skatt som ska dras utifrån din totala inkomst. Om arbetsgivaren drar för lite skatt kan du begära jämkning. Se till att alltid få ett skriftligt anställningsavtal där lön, arbetstid och andra villkor framgår tydligt. Muntliga överenskommelser är svåra att bevisa och riskerar att leda till missförstånd. För dig som går in som vikarierande kyrkoherde är det särskilt viktigt att tidigt ha ett samtal med kyrkorådets ordförande. Stäm av vilka förväntningar som finns, vilka drivkrafter som ligger bakom uppdraget och vad som är viktigt i samarbetet. En god dialog i starten lägger grunden för ett fungerande uppdrag och en välfungerande verksamhet. Tidsåtgång vid tjänstgöring vid enstaka tillfällen Innan Svenska kyrkan skildes från staten den 31 december 1999 fanns ett avtal som angav schabloner för hur mycket tid som skulle avsättas för exempelvis huvudgudstjänster, dop, vigslar och begravningar. Även om det avtalet inte längre gäller formellt, är det fortfarande en rimlig utgångspunkt för att uppskatta tidsåtgången vid tillfällig tjänstgöring. Det är viktigt att inte enbart räkna själva gudstjänsttiden – även förberedelser, efterarbete och resor ska räknas in. Om du till exempel utgår från pastorsexpeditionen men ska tjänstgöra i en kyrka en bit bort, ska restiden till och från tjänstgöringsplatsen också räknas som arbetstid. Detta är särskilt viktigt vid kortare inhopp, där varje timme har stor betydelse för din ersättning. Vad ska jag begära i lön eller arvode som pensionär? Om du vikarierar för en ordinarie tjänsteinnehavare under enstaka dagar är en rimlig utgångspunkt att räkna fram timlönen utifrån personens månadslön. Dela månadslönen med 165 timmar – vilket motsvarar ett genomsnittligt antal arbetstimmar per månad – och multiplicera sedan med det antal timmar eller dagar du arbetar. Glöm inte att lägga till semesterersättning på minst 12 procent, eftersom du inte har semester i traditionell mening vid kortare vikariat. Du kan dock behöva ta hänsyn till att denna medarbetare kanske har kortare eller längre erfarenhet än du eller att du har en annan erfarenhet som bör ge dig högre ersättning än aktuell jämförelseperson. Eftersom du som pensionär omfattas av lägre arbetsgivaravgifter (bara cirka 10 procent jämfört med cirka 31 procent för yngre arbetstagare), blir det billigare för arbetsgivaren att anlita dig. Det innebär att det finns utrymme för en högre lön – du kan med goda skäl begära 10–20 procent mer än vad den ordinarie tjänsteinnehavaren tjänar, utan att det blir dyrare för arbetsgivaren. Det är en fördel för en arbetsgivare att kunna engagera dig som har erfarenhet av uppdraget. Din kompetens och erfarenhet är ett viktigt bidrag till verksamheten. Till exempel: om en anställd har en månadslön på 35 000 kronor, kostar det arbetsgivaren cirka 46 000 kr i lön och arbetsgivaravgift. Ersätter man den personen med en pensionär med samma lön, sjunker arbetsgivarens kostnad till cirka 38 600 kr – en besparing på drygt 7 000 kronor. Sammanfattningsvis: var inte rädd att ta betalt. Du gör ett viktigt jobb, och arbetsgivaren sparar pengar – det är fullt rimligt att du får en rättvis ersättning för din insats. Löneläge vid vikariat som kyrkoherde Om du går in som vikarie för en kyrkoherde bör din ersättning spegla både ansvar och erfarenhet. Har du tidigare varit kyrkoherde bör du utgå från din senaste månadslön i motsvarande roll, men det är också viktigt att ta reda på vilket löneläge den ordinarie kyrkoherden har – det ger en mer adekvat jämförelsegrund. Kyrkoherdar omfattas av oreglerad arbetstid, vilket innebär att det inte finns en fast angiven veckoarbetstid. Det ställs samtidigt stora krav på en kyrkoherde och det kan vara en svår utmaning att skapa balans mellan arbete och fritid. En god arbetsmiljö för en kyrkoherde innehåller regelbunden dialog med arbetsgivaren om verksamhetens krav, arbetstider och återhämtning.  En kyrkoherde som inte ges möjlighet att diskutera sin arbetssituation ska kunna påkalla s.k. chefskonsultation där KyrkA stödjer kyrkoherden i den konsultationen. Enskilda överenskommelser kan träffas avseende extra ersättning och/eller ledig tid för kyrkoherdar med oreglerad arbetstid. Vi rekommenderar att sådana överenskommelser är skriftliga och tecknas i samband med att du tecknar ditt anställningsavtal. Argumentera gärna utifrån det faktum att du som ytterst ansvarig för verksamheten riskerar att hamna i en ohållbar situation – särskilt vid personalbrist eller hög arbetsbelastning, vilket du som vikarie sällan har möjlighet att påverka. Ett tydligt avtal skyddar både dig och arbetsgivaren och skapar förutsättningar för en rimlig och hållbar arbetssituation. Anställningsskydd för 65+ Inom Svenska kyrkan gäller samma anställningsskydd för medarbetare över 65 år som för andra anställda, så länge anställningen fortsätter. Det innebär att du har rätt till samma villkor och uppsägningsskydd enligt lag och avtal. Arbetsgivaren kan inte säga upp en anställd enbart på grund av ålder. Efter 69 års ålder gäller dock särskilda regler enligt LAS, där arbetsgivaren kan avsluta anställningen utan saklig grund – men först efter skriftligt besked genom en så kallad förenklad underrättelse. Uppsägningstid 1 månad, ingen återanställningsrätt. KyrkA ska fortfarande underrättas om du är över 69 år och har rätt till överläggning om du blir uppsagd. Men anställningsskyddet är begränsat när du passerat 69 år. Sjukdom och arbetslöshet När du har fyllt 66 år påverkas dina rättigheter vid sjukdom och arbetslöshet. Du har inte längre rätt till a-kassa eller sjukersättning, och sjukpenning betalas endast ut i begränsad omfattning – i regel krävs en fast anställning. Från årsskiftet 2025/2026 höjs den så kallade riktåldern för pension till 67 år. Samtidigt knyts rätten till a-kassa till riktåldern för pension och rätten till a-kassa höjs. Resor i tjänsten Vid resor i tjänsten gäller Bil 25, vilket innebär att milersättningen är 4,20 kronor per kilometer vid användning av egen bil. Färdtidsersättning utgår med 80,89 kronor per timme upp till tio timmar per vecka, och med 161,89 kronor per timme för tid därutöver. Traktamente betalas ut enligt Skatteverkets gällande schablonbelopp. Övertid, OB och beredskap Du ska få betalt för övertid, OB och beredskap under förutsättning att du inte har oreglerad arbetstid. Fram till årsskiftet 2025/26 är det enbart domprostar, kyrkoherdar och vissa komministrar som kan ha oreglerad arbetstid. Efter årsskiftet 2025/26 ändras kollektivavtalsreglerna avseende oreglerad arbetstid och enbart kyrkoherdar och vissa högre chefer kan efter det arbeta med oreglerad arbetstid. Övertidsersättning får du om övertiden är beordrad eller om arbetsgivaren godkänner det i efterhand. Om du har flextid, vilket är arbetstagarens redskap för att kunna börja senare eller sluta tidigare. Fyllnadstid / mertidsersättning går att få om du arbetar deltid. Ersättningen måste vara likvärdig som övertidsersättning. Detta är en nyhet och finns omnämnt i Svenska kyrkans avtal 2025 Allmänna bestämmelser paragraf 20 och uppåt. Glöm inte förhandlingsskyldigheten Innan beslut fattas i kyrkorådet i frågor som rör arbetsförhållanden, organisation eller personalförändringar, är arbetsgivaren skyldig att förhandla med samtliga fackliga organisationer. Om frågan berör endast individuella förändringar är det den personens fackliga organisation som kallas.  Enligt 11 § i medbestämmandelagen (MBL) gäller primär förhandlingsskyldighet, vilket innebär att förhandling ska ske innan beslutet fattas – inte i efterhand. Det är alltså inte tillräckligt att informera om ett redan fattat beslut. Utöver detta finns också en informationsskyldighet enligt 19 § MBL, som innebär att arbetsgivaren regelbundet ska informera fackförbundet om verksamhetens utveckling, ekonomi, personalfrågor och riktlinjer. Förhandlingen ska ske i god tid och ditt fackförbund KyrkA ska ges en verklig möjlighet att påverka beslutet. Att hoppa över eller fördröja förhandlingar kan leda till brott mot MBL och undergräver den fackliga insynen och inflytandet. Det är därför avgörande att arbetsgivaren tar sin skyldighet på allvar och ser samverkan med KyrkA som en naturlig del av beslutsprocessen. Dygnsvila och lägerbilagan Alla arbetstagare har enligt arbetstidslagen rätt till minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod. Det innebär att arbetsgivaren inte får schemalägga arbete på ett sätt som bryter vilan, till exempel genom att lägga arbetspass sent på kvällen följt av ett tidigt morgonpass. Det är inte tillåtet med så kallade "vila-arbete-arbete-upplägg", där dygnsvilan inte respekteras. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa återhämtning och minska risken för ohälsa och olyckor kopplade till bristande vila. Arbetsgivare har ett ansvar att följa dessa regler och planera scheman som ger tillräcklig återhämtning mellan passen. Löneprocessen inom Svenska kyrkan – förändrat arbetssätt med ny modell Inom Svenska kyrkan ska löneprocessen utformas enligt en processmodell. Det innebär att lönerna inte längre förhandlas individuellt av fackförbundet, utan sätts i en strukturerad och transparent process där arbetsgivaren har det direkta ansvaret för lönesättningen. Fackets roll förändras – från att vara en part i löneförhandlingen till att i stället analysera och följa upp lönestruktur, lönenivåer och eventuella brister eller ojämlikheter. Om modellen tillämpas på rätt sätt kan den leda till en tydligare och mer lättbegriplig löneprocess för medarbetarna. Facket granskar i så fall helheten – hur lönerna ser ut, om det finns systematiska problem och hur fördelningen av potten sker – för att säkerställa att principerna om rättvisa och transparens efterlevs. Efter att arbetsgivaren beslutat om nya löner sker en avstämning med facket. Det är viktigt att understryka att facket inte släpper taget om lönebildningen, men går in i en ny typ av roll där dialog, uppföljning och analys ersätter traditionell förhandling. För att detta ska fungera behöver även fackets arbetssätt förändras. Under avtalsförhandlingarna framförde KyrkA att möjligheten till förhandling borde finnas kvar och att det individuellt skulle vara möjligt att avstå från processmodellen. Övriga fackförbund stödde dock införandet av den nya modellen, vilket innebär att det nu är den som gäller som huvudprincip. Text: Marianne Wijkmark

Frågor kring hantverkstjänster toppar statistiken både hos upplysningstjänsten ”Hallå konsument” och hos den kommunala konsumentvägledningen. Att veta vilka krav du kan ställa på hantverkaren kring åtgärder, omfattning och pris kan vara snårigt. Här får du juristens råd som kan hjälpa dig som är på väg att anlita hantverkarhjälp. Använd skriftliga avtal Många gånger får du en skriftlig offert från hantverkaren men det är bra om ni skriver ett riktigt avtal även vid eventuella tilläggsarbeten. I avtalet skriver ni ner vilket arbete som ska utföras och vilket pris ni har kommit överens om samt hur tilläggsarbeten ska hanteras. Ni bör komma överens om prismodell. Ska det vara ett fast pris, ett ungefärligt pris eller ett löpande pris? Utöver detta bör ni vara överens om vem som står för resor, el, material och städning. Moms ingår alltid i priser riktade till en konsument. Ni bör också komma överens om hur och när arbetet ska betalas och om till exempel ROT-avdrag ingår i priset eller ej. Om du är missnöjd med hantverkarens arbete är det alltid lättare att få rätt om det finns ett skriftligt avtal. Checklista innan du ingår avtal Behöver jag göra en bygganmälan eller ansöka om bygglov? Har jag tagit in flera offerter och jämfört med andra hantverkare? Har jag kontrollerat att hantverkaren har rätt behörighet, försäkring, F-skatt samt saknar betalningsanmärkningar? Är vi överens om vad arbetet omfattar? När ska arbetet påbörjas och avslutas? Vad kostar arbetet? Hur gör vi vid tilläggsarbeten och ändringar? Vem står för material, resor, el och städning? När och hur ska jag betala? Ingår ROT-avdrag? Har vi skrivit avtal? Kristian Ramirez, senior jurist HELP Försäkring   KyrkAs PrivatjuridikBehöver du hjälp med enskild egendom eller annat inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap i Kyrkans Akademikerförbund är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på help.se, skicka e-post till info@help.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så vill.

Under KyrkA-veckan i oktober möter du Eva-Mari Karlsson Kempi, stiftsdiakon i Västerås. Hon delar med sig av forskning och erfarenheter kring diakonens gränslösa uppdrag. - Min väg till diakon började egentligen redan när jag gjorde det diakonala året även om jag inte förstod det då, berättar Eva-Mari Karlsson Kemp. En sommar vikarierade jag för en diakon som var på semester. Jag tog över vissa av hans uppgifter, vilket gav mig en första inblick i vad diakonalt arbete kunde innebära. - Men just då bestämde jag mig för att inte arbeta i kyrkan, säger hon. Jag tänkte att engagemanget i kyrkan skulle få vara på fritiden. Jag trodde också att diakoner behövde jobba mest kvällar och helger för att nå människor. Vad gjorde att du ändå återkom till kyrkan? - När jag kom hem från ett kamratprojekt i Södra Afrika, Meeting Swaziland, var jag ganska vilse och funderade på vad jag ville göra med mitt liv, fortsätter hon. Jag hade testat både vård och fabriksarbete, och fick sedan ett vikariat som kyrkvaktmästare. Det jobbet lärde mig mycket om församlingsarbete, kunskap jag haft stor nytta av senare. - Det var också under den perioden som kollegor uppmuntrade mig att söka socionomutbildningen på diakoniinstitutionen Stora Sköndal, tillägger hon. Hur påverkade utbildningen din syn på diakonalt arbete? - På Stora Sköndal läste jag på socionomutbildningen och då ingick en termin av den diakonala profilutbildningen. Den gav mig insikter i hur du bemöter människor med olika religiös bakgrund, i situationer som sjukhusbesök, dödsfall eller familjebehandling. Jag tänkte: "Det här är bra att ha med sig som socionom." - Samtidigt jobbade jag extra på Erstas boende för unga kvinnor, UKV. Jag städade även på museum och gjorde storstädningar på företag, ofta på helger. Efter praktik inom kriminalvården arbetade jag också extra åt Högsta domstolen. Det låter som en bred erfarenhetsgrund. Hur ledde allt detta till diakoni? - Ja, det blev en ganska brokig samling erfarenheter, men tillsammans med ett starkt inre kall så landade jag ändå i beslutet att bli diakon, säger Eva-Mari Karlsson Kempi. Och jag ångrar verkligen ingenting. Hur har det varit att arbeta som diakon? - Fantastiskt! Jag har arbetat i olika församlingar, på nationell nivå, i Svenska kyrkan i utlandet och nu på stiftsnivå. I många av mina tjänster har jag fått höra att diakonuppdraget verkar splittrat. Men jag har aldrig upplevt det så. För mig har det varit varierande och det ena ger energi till det andra. - Visst har det funnits intensiva arbetsperioder där jag jobbat mer än 40 timmar i veckan, fortsätter hon. Men med tiden har jag blivit bättre på att hålla koll på tiden och ta ut ledighet när det passar både arbetet och mig själv. Jag är en sådan person som blir stressad om schemat är för fast. Jag behöver viss flexibilitet för att kunna utföra uppdraget. Har du fördjupat dig i diakonins roll på något särskilt sätt? - Ja, jag fick möjligheten att skriva en masteruppsats om kvalitetsmätning av diakoni. Något som var otroligt intressant och viktigt för min egen förståelse av uppdraget. Jag är tacksam till min dåvarande arbetsgivare som gjorde det möjligt. Vad ger dig kraft i ditt arbete? - Mötet med människor. Att få hitta vägar för hur vi som kyrka kan vara ett stöd för den enskilde och samtidigt påverka samhället i stort. Att fira och forma gudstjänster. Och inte minst att se någon som varit utsatt resa sig i glädje. Det är stort. Vad hoppas du på framöver? - Att vi fortsätter tala om kyrkans diakonala kallelse, om hur den påverkar våra medlemmar, vårt samhälle och hur vi själva lever ut den. Det är ett samtal som aldrig får tystna, avslutar hon. Eva-Mari Karlsson Kempi är också KyrkAs kretsansvariga i Västerås stiftskrets. Läs gärna mer på Västerås stiftssida för dig som är medlem i Västerås: https://kyrka.se/om-medlemskapet/din-stiftskrets/vasteras/Text: Marianne Wijkmark  

Helena Eriksson Grönbek – författare, föreläsare och coach – drivs av ett genuint kall att hjälpa andra att må bra. Under många år sökte hon balans i livet som en väg att läka barndomens sår. Men det var först när hon fann metoden mindfulness som den verkliga förändringen tog form. Genom den fick hon självinsikter och kraftfulla verktyg för att släppa taget om kraven och i stället börja må bra på riktigt. Idag har Helena Eriksson Grönbek 20 års erfarenhet av att arbeta med olika former av ledarträning, teamutveckling och självledarskap. Målet är att hjälpa till att skapa välmående, samverkan, energi och motivation, medvetenhet och ansvarstagande. Men vägen dit har kantats av trauman och självtvivel. - När jag gick i nian fastnade jag i en brinnande buss, berättar hon. Det var ett trauma som ingen förstod att jag behövde hjälp med vilket ledde till att jag utvecklade en stark klaustrofobi. Det var först i vuxen ålder som jag insåg att min klaustrofobi hörde ihop med bussbranden. - Jag tampades väldigt mycket med mitt mående under tonåren. Så redan från den åldern läste jag mycket om hjärnan, om hur vi funkar. Jag letade och prövade olika saker för att må bättre, hitta energi, kraft och glädje, säger Helena Eriksson Grönbek. Till slut hittade hon mindfulness, en metod som innebär att du praktiserar förmågan att medvetet rikta din uppmärksamhet till nuet, med en öppen och icke-dömande attityd. Hittade sitt kall När Helena var närmare 30 fick hon möjlighet att jobba med arbetssökande vuxna. Hon fick där möjlighet att inspirera och föreläsa om motivation, inre kraft, samt hur tankar och känslor påverkar både en själv, ens beteende och tolkningar. - Där insåg jag att det var mitt ”kall” att dela mina kunskaper om hur vi fungerar för att ge andra möjlighet att öka sin medvetenhet och bättre kunna hjälpa sig själva, säger hon. Det var så roligt, givande och utvecklande. - Så därifrån sökte jag mig vidare och började så småningom jobba med team och ledare. Jag fick en fantastisk mentor som jag krokade arm med och som inspirerade mig. Helena upptäckte tidigt att om vi inte är närvarande och inte är medvetna om hur våra beteenden och attityder påverkar andra, leder detta ofta till missförstånd, samarbetssvårigheter och bristande förtroende för andra. - Att praktisera mindfulness hjälpte mig att kunna hantera den starka klaustrofobin som kom från att jag fastnade i den brinnande bussen, säger Helena Grönbek Eriksson. Detta blev en värdefull insikt i hennes arbete med team och ledare. Hon började bygga in mindfulness som metod i sina processer i formen av kortare reflektioner där deltagarna får stanna upp och notera sina egna tankar och känslor. Hon såg att det gjorde stor skillnad för både ledarskap och teamsamverkan. - Jag utbildade mig vidare inom mindfulness och därifrån har jag sedan fördjupat min kunskap i hur hjärnan fungerar, vad den behöver för att kunna vara nyfiken, öppen och lösningsorienterad, fortsätter Helena Eriksson Grönbek. - I min egen ”kamp” för välmående gick jag ”all in” för att hitta balans i livet – det gick ju inte förstås, menar hon. Livet är ju en berg och dalbana med händelser som vi själva inte kan styra över. I hennes sökande stötte hon på begreppet resiliens som betyder ”vår inre motståndskraft och förmåga att återhämta oss efter motgångar”.  Hon läste forskningsrapporter och hittade en mängd kunskap om hur vi människor fungerar och vad vi kan göra själva för att må bättre. - Men trots all värdefull forskning saknade jag en bok som översatte insikterna till något konkret, begripligt och användbart, berättar hon. Så jag bestämde mig för att skriva den själv. - Livet är ju en berg och dalbana med en massa saker som händer som påverkar oss som vi själva inte kan styra över. Om vi då vågar möta livet, känslorna och tankarna precis som de är – se oss själva precis som vi är och därifrån med varma och vänliga ögon hjälpa oss själva framåt kommer vi att må bättre, avslutar Helena Eriksson Grönbek. Missa inte Helenas föreläsning under KyrkA-veckan den 17 oktober! Vad kan du göra för att öka ditt välmående? Hur kan vi skapa tillgång till vår egen inre kraft och glädje i den komplexa och föränderliga värld vi lever i? Hur kan vi behålla och generera energi över tid och orka finnas till för andra och varandra? I vår värld som är relativt oförutsägbar och föränderlig erbjuds vi situationer som både inspirerar och utmanar. Det är lätt att känna sig överväldigad av egna och andras behov, krav och förväntningar och det kan leda till känslor av trötthet och tappad motivation. För att orka och må bra samt ha och behålla energi och glädje över tid behöver vi ta hand om oss själva. Kunskap och förståelse för hur vår hjärna, vårt hjärta och vårt nervsystem fungerar kan hjälpa oss att bli mer omsorgsfulla och vänliga mot oss själva och bygga vanor som är hjälpsamma över tid. Under den här föreläsningen delar Helena Eriksson Grönbek med sig av kunskap och forskning kring delar som på olika sätt kan hjälpa oss att förstå mer om oss själva så att vi kan agera hälsosamt med både vårt eget och andras väl i fokus. Boka din plats här

Att tala om sin egen lön kan ibland kännas utmanande även om du är van att argumentera i andra sammanhang. Men ett väl förberett lönesamtal kan vara avgörande för din löneutveckling. Michael Jensen, arbetsrättsjurist på KyrkA, ger råd kring hur du kan stärka ditt självförtroende inför lönesamtalet. Lönesamtalet är en dialog där du och din chef kan ni lyfta det som är lönegrundande, såsom din verksamhet, måluppfyllelse och utveckling. Under lönesamtalet diskuterar du och din chef din prestation under det gångna året i relation till arbetsgivarens lönekriterier och fjolårets utvecklingssamtal. Lönesamtalet ligger till grund för fördelningen av löneutrymmet. Samtalet ska ge: Återkoppling på hur arbetsgivaren bedömer ditt arbete under det gångna året. Möjlighet för dig att lyfta egna synpunkter på lönen och din utveckling. Ett underlag för individuell lönesättning kopplad till prestation, kompetens och ansvar. En chans att bygga förtroende och öka motivation genom öppen och tydlig kommunikation. Besked om ny lön Om arbetsgivaren och KyrkA är överens om detta vid överläggningen kan lönesamtalet även utgöra ett så kallat lönesättande samtal där du får besked direkt om den nya lönen. Alternativt kan arbetsgivaren återkomma efter att samtliga lönesamtal är genomförda. Helt klar är din nya lön efter att arbetsgivaren gjort en avstämning med ditt fackförbund KyrkA. Det är arbetsgivaren som ansvarar för lönesättningen. Du ska dock få en saklig motivering till din lön, kopplat till arbetsgivarens lönekriterier. Du ska veta vad som krävs av dig för att få en god löneutveckling. Be om att få ett skriftligt underlag och kontakta din fackliga företrädare inom KyrkA efter beskedet om du känner att lönen är för låg och inte är sakligt grundad. Så förbereder du dig inför samtalet Att gå in i ett lönesamtal väl förberedd ger dig större inflytande över din lön och utveckling. Se samtalet som en chans att lyfta dina insatser, skapa förståelse för din roll och bidra till en tydlig och rättvis lönesättning. En god förberedelse är A och O inför ett lönesamtal. Här är några konkreta steg att ta: Gå igenom dina arbetsmål och prestationer. Vad har du uppnått? Samla konkreta exempel på projekt och vilka resultat du har uppnått kopplade till verksamhetens mål. Har du fått positiv återkoppling är det en fördel att lyfta. Läs på om vad som står i lönepolicyn och vilka lönekriterier som gäller. Tänk framåt: Vilka mål har du för framtiden? Vilken kompetens vill du utveckla? Diskutera med KyrkA om du är osäker. Skriv ner dina tankar och ta med dina noteringar till samtalet. Exempel på argument för en högre lön Ökat ansvar och arbetsbelastning "Sedan jag började har mitt ansvar ökat avsevärt, både i form av arbetsuppgifter och förväntningar. Det speglar inte längre den lön jag anställdes med." Ge exempel på resultat "Jag har uppnått konkreta resultat som haft en direkt positiv påverkan på församlingens verksamhet [ge exempel]. Jag tycker att min lön bör spegla det värdet jag tillför." Stäm av mot statistiken "Enligt aktuell lönestatistik från Skao ligger lönen för min roll och erfarenhet högre än vad jag har idag." Erfarenhet och kompetens "Jag har utvecklat min kompetens kontinuerligt, bland annat genom [ge exempel], vilket gör att jag bidrar på en högre nivå än tidigare." Lojalitet "Jag är lojal och ställer upp i krävande perioder och har tagit initiativ som gått utanför min formella roll." Var aktiv och saklig under samtalet Lönesamtalet är en dialog – inte ett envägssamtal. Du har rätt att framföra din syn på din prestation och utveckling. Tänk på att: Vara engagerad i samtalet. Hålla en professionell ton – även om du är missnöjd. Hänvisa till konkreta fakta: mål, ansvar, resultat. Lyssna på chefens återkoppling, även om du kanske inte håller med i allt. Våga ställa frågor kring lönekriterier och framtida utveckling. Dokumentera samtalet och sätt upp gemensamma mål för kommande period. Hantera svåra situationer konstruktivt Om löneutvecklingen inte blir som du hoppats, se till att förstå varför. Be om en tydlig förklaring och efterfråga en åtgärdsplan med konkreta förbättringsområden. En svag löneutveckling ska följas upp med tillräckliga åtgärder och en plan som ni tillsammans ansvarar för. Frågor du kan ställa till chefen: Vad behöver jag utveckla för att få en bättre lön nästa år? Kan du ge exempel på vad du värderar särskilt i min prestation?  Hur bedömer du mitt ökade ansvar i relation till lönekriterierna? Utvecklingssamtalet – grunden till framtida lön Glöm inte att utvecklingssamtalet, som ska hållas minst en gång per år, bör hänga samman med lönesamtalet. Här diskuterar ni kompetensutveckling, framtida mål och din roll i verksamheten. Det ger ett viktigt underlag för bedömningen av dina prestationer och din löneutveckling. Tips från juristen: Förbered fakta, håll samtalet sakligt och fokusera på vad du har bidragit med – inte bara vad du tycker att du är värd. Ps. Glöm inte att hålla Kyrkans Akademikerförbund uppdaterat om ny lön, eller om du byter tjänst. Stort lycka till! Användbara länkar: Svenska kyrkans löneavtal 25