KyrkA finns till för dig som är anställd i Svenska kyrkan

Den 1–2 juni håller medlemsservice och kansliet stängt. Har du frågor om ditt medlemskap är du varmt välkommen att mejla oss på medlemsservice@kyrka.se. Vi återkommer med svar så snart vi är tillbaka på plats. Om du har ett akut ombudsmannaärende är du välkommen att kontakta Ingrid Lindgren Andrén på telefon 072-721 95 70. Allt gott!  

Under avtalsrörelsen 2025 enades parterna om flera förändringar i Svenska kyrkans avtal. Förändringarna har därefter införts successivt i tre steg, där det sista steget trädde i kraft den 1 maj 2026. Dessa ändringar gäller från och med 1 maj: Förstärkt pensionspremie En förstärkning av pensionspremien med 0,7 procentenheter införs för alla anställda. Rätt till tjänstledighet för att prova annan tjänst En arbetstagare Svenska kyrkan ska ges möjlighet att vara tjänstledig för att kunna pröva på ett tidsbegränsat arbete hos annan arbetsgivare inom Svenska kyrkan upp till 6 månader. Detta gäller under förutsättningen att arbetstagaren vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste 6 (sex) månaderna eller sammanlagt minst 12 (tolv) månader de senaste två åren. Provanställning Arbetsgivare ges rätt att anställa på provanställning upp till 6 månader utan att specificera ett prövobehov. Ny visstidsanställning Den lagstadgade visstidsanställningsformen ”särskild visstidsanställning” ersätts inom Svenska kyrkan med så kallad ”avtalad visstidsanställning”. Avtalad visstid, vikariat eller en kombination av dessa övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare haft anställning i dessa anställningsformer under 36 månader under en femårsperiod. Sparande av semesterdagar Rätten att spara semesterdagar sänks från totalt 30 sparade dagar till 25 sparade dagar. Arbetstagare som den 1 maj 2026 har 26 till 40 sparade semesterdagar ska ta ut de överskjutande dagarna utöver 25 före den 31 december 2029. Ändrade uppsägningstider För anställningar som ingås efter den 1 maj 2026 gäller följande uppsägningstider. När en arbetsgivare säger upp en anställd: Anställningstid Uppsägningstid Kortare än 1 år 1 månad Fr.o.m 1 år 3 månader Fr.o.m 6 år 5 månader Fr.om 10 år 6 månader När en anställd säger upp sin anställning: Anställningstid Uppsägningstid Kortare än 1 år 1 månad Fr.o.m 1 år 2 månader Fr.o.m 3 år 3 månader   Viktigt att påpeka att för alla anställningar som ingåtts innan 1 maj 2026 gäller fortsatt de tidigare uppsägningstiderna Anställningstid Uppsägningstid Kortare än 1 år 1 månad Fr.o.m 1 år 6 månader När en anställd säger upp sin anställning: Anställningstid Uppsägningstid Kortare än 1 år 1 månad Fr.o.m 1 år 3 månader Oavsett när anställningen ingåtts så gäller fortsatt att om en arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist och vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande anställningstid hos arbetsgivaren, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader. Text: David Thell, biträdande förhandlingschef.

När KyrkA samlas till kongress 2026 sker det i ett allvarligare omvärldsläge än på länge. Krig i Europa och ökade hot mot civilsamhället påverkar också förutsättningarna för fackligt arbete. I detta läge är temat för kongressen: beredskap, demokrati och förbundets verksamhet i kris och krig. Både nödvändigt och vägledande. Kongressen kommer att ta ställning till en beredskapsproposition med ett tydligt syfte: att säkra det demokratiska beslutsfattandet och KyrkAs verksamhet även under kris, höjd beredskap eller ytterst krig. Det handlar om att skapa robusta strukturer som håller när samhället sätts under press, och om att säkerställa att medlemmarnas röst inte tystnar när den behövs som mest. Frågorna som behandlas spänner över flera avgörande områden. Hur kan en kongress genomföras under extrema förhållanden? Hur skyddar vi våra system och vår kommunikation mot digitala hot? Hur säkerställer vi organisatorisk kontinuitet när vardagen inte längre är självklar? Och vilken roll ska KyrkA spela i den civila beredskapen? Detta är inte hypotetiska resonemang. De senaste årens utveckling har gjort det tydligt att beredskap inte längre är något som kan skjutas på framtiden. Förändringarna i vår omvärld kräver eftertanke, men också handling. I tider av oro blir det också tydligare vad KyrkA står för. Förbundet vilar på en grund av människovärde, solidaritet och ansvar. Det innebär att värna våra medlemmarnas viktiga uppdrag även när förutsättningarna prövas. Kongressen 2026 handlar därför inte bara om att hantera risker. Den handlar om att stärka det som bär: vår demokrati, vår gemenskap och vår förmåga att stå fast i det som är viktigt, också när det blåser. Guds rika välsignelse! Varma hälsningar Pamela Garpefors Förbundsordförande

Varför reagerar vi ibland starkare än situationen egentligen kräver? Och varför blir det svårare att förstå både oss själva och andra när känslorna tar över? Enligt psykologiprofessorn Björn Philips ligger svaret ofta i vår förmåga att mentalisera – en central del av både psykiskt välmående och fungerande relationer. Björn Philips är professor vid Stockholms universitet och ordförande i Svenskt Forum för Mentalisering. Hans forskning fokuserar på psykodynamisk psykoterapi, då särskilt mentaliseringsbaserad terapi. Björn Philips blev färdig psykolog under 1990-talet och började arbeta inom vuxenpsykiatrin. Under flera år mötte han bland annat unga personer som nyligen insjuknat i psykos. – Mitt sätt att arbeta handlade mycket om att hjälpa patienterna att förstå sitt eget känsloliv, säger Björn Philps. Att identifiera känslor, förstå vad som händer inom en själv och i relation till andra var grundläggande. Vid en konferens i London kom han för första gången i kontakt med mentaliseringsbaserad terapi. – Där hittade jag något som motsvarade mycket av det jag redan försökte göra kliniskt, men i en tydligare teoretisk modell. Mentaliseringsteorin, utvecklad bland andra Peter Fonagy, beskriver människans förmåga att förstå både sina egna och andras tankar, känslor och intentioner. Förmågan utvecklas successivt under barndomen genom trygga anknytningsrelationer, där barnet får stöd i att sätta ord på sina upplevelser och förstå sina känslor. – Runt fyraårsåldern sker ett avgörande utvecklingssteg, då barnet börjar inse att andra människor har ett eget inre liv med tankar, känslor och perspektiv som skiljer sig från de egna. Mentalisering är nära kopplat till både empati och självförståelse och har stor betydelse för hur vi hanterar relationer, konflikter och stress. I vardagliga och lugna situationer är det ofta relativt enkelt att tolka både sig själv och andra, men under press kan förmågan försämras. – Starka känslor, konflikter, sorg och kriser gör det svårare att behålla ett nyanserat perspektiv, vilket kan leda till missförstånd och impulsiva reaktioner. Just därför används mentaliseringsbaserad terapi bland annat vid emotionell instabilitet och annan personlighetsproblematik, där svårigheter att reglera känslor och tolka relationer ofta är centrala. Samtidigt påverkas alla människors mentaliseringsförmåga av stress. Ju högre känslomässig belastning, desto svårare blir det att förstå både sitt eget och andras agerande. Detta gör mentalisering till en viktig förmåga, inte bara i terapi, utan också i vardagens mellanmänskliga möten. KyrkA har bjudit in Björn Philips till KyrkA-veckan i oktober. Under denna föreläsning fokuserar han på mentaliseringsbaserat bemötande. Du får veta mer om hur du kan möta personer som mår psykiskt dåligt med större förståelse och närvaro. – Att vara mentaliserande handlar om att inta en nyfiken och utforskande hållning. Att inte tro att du redan vet, utan vara öppen för den andres perspektiv. I grunden handlar mentalisering om något både enkelt och utmanande: – Att vara genuint nyfiken på sig själv och andra.   Föreläsning Mentalisering – hur du hanterar relationer, konflikter och stress Missa inte Björn Philips föreläsning om mentalisering den 15 oktober kl 10.30-12. Föreläsningen sker via Teams och är kostnadsfri för dig som är medlem. Läs mer och säkra din plats här: https://kyrka.ungapped.io/Events/0c06b9b2-af48-4a8c-b083-680dcea5da3c  

Ordinarie arbetstid, helgdagar, direktkompensation, fridagar och dygnsvila - reglerna kring arbetstid innehåller flera viktiga delar som påverkar din vardag. – Det är viktigt att känna till vilka regler som gäller, både för din återhämtning och för att du ska få den ledighet och kompensation du har rätt till, säger Anna-Lisa Saar, ombudsman. Här går vi igenom några av de viktigaste reglerna om din arbetstid. Generellt gäller att ordinarie arbetstid för en heltidsanställd arbetstagare i genomsnitt är 40 timmar per helgfri vecka. Då en helgdag infaller under tiden måndag till lördag minskas arbetstiden den veckan med det antal ordinarie arbetstimmar som du annars skulle ha gjort på den dagen. Detta är huvudregeln. Har du en tjänst där du också är skyldig att arbeta på röda dagar som infaller måndag till lördag? När du arbetat en röd dag – oavsett hur många timmar du arbetat – har du rätt till en hel ledig arbetsdag vid annat tillfälle. Detta kallas direktkompensation. Kompensationsdagen som du får för att du arbetat på en helgdag ska läggas ut i efterhand så snart som möjligt, dock senast 31 januari året efter. Den ska läggas i anslutning till ett ledigt veckoslut eller en längre helg om inte du och din arbetsgivare inte kommer överens om annat. Alternativt kan du och din arbetsgivare planera arbete och kompensationsledighet för arbete på helgdag kalendervis i förväg. Enligt avtalet är det dessa helgdagar som ger rätt till direktkompensation: Nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen, Alla helgons dag, juldagen och annandag jul. Med helgdag likställs: påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton. Om någon av dessa infaller på en söndag, räknar avtalet den inte som helgdag. Du får i dessa fall inte en annan ledig dag om du arbetat på en sådan dag. De år då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag får du om du arbetat på Annandag Pingst en annan ledig arbetsdag under kalenderåret. Fridagar Regeln är att arbeta i medeltal fem av veckans dagar och vara ledig två. Dessa kallas veckofridagar. På en fyraveckorsperiod ska du vara ledig minst en sammanhängande lördag och söndag. Fridagarna ska också planeras in så att du är helt tjänstgöringsfri under minst en av följande helger: nyår, påsk, pingst, midsommar, alla helgons dag eller jul. Arbetstidsschema Det är viktigt att du har ett arbetstidsschema som visar när din ordinarie arbetstid är förlagd. De arbetsuppgifter som anges i din befattningsbeskrivning och arbetsinstruktionen, ska normalt kunna utföras under den arbetstid som finns angiven i ditt arbetstidsschema. Schemat måste vara anpassat till de förutsättningar som gäller för ditt arbete. Det ska också finnas tid för raster i ditt arbetstidsschema. Enligt arbetstidslagen får du inte arbeta längre tid än fem timmar i följd. Under rast är du inte är skyldig att stanna kvar på arbetsstället. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att du kan ta de pauser som behövs förutom rasterna. Pauserna ingår i arbetstiden. Du ska under varje period om 24 timmar ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila. Om det finns särskilda tydligt motiverade skäl kan dygnsvilan kortas till som lägst 9 timmar vid jul, nyår, påsk och midsommar. Dygnsvilan kan också kortas vid oförutsedd händelse. Det finns bestämmelser för hur och när du senast ska ges kompensationsledighet för detta. Du ska också ha veckovila så att du är ledig minst 36 timmar sammanhängande under varje 7 dagarsperiod. Veckovilan ska - så långt det är möjligt - förläggas till veckoslut.      

Det är viktigt att det finns ett anställningsavtal vid anställning, där lön och andra villkor tydligt framgår. Oavsett om erbjudandet gäller en visstidsanställning på 100 % eller enstaka gudstjänster eller samlingar, bör ni vara överens om en månadslön som också kan ligga till grund för ersättning vid timanställning. Ett rimligt krav är att utgå från din slutlön och lägga på nivåerna i kollektivavtalet: 3,4 % för 2025 och 3 % för 2026, om du exempelvis gick i pension 2024. Om du blir timanställd ska arbetsgivaren betala ut semesterersättningen direkt. Det är också fullt rimligt att begära den skattefria delen av bilersättningen, som i skrivande stund är 25 kronor per mil. Du kan även påminna arbetsgivaren om att de betalar betydligt lägre sociala avgifter för dig som pensionär, och att du därför gärna ser att en del av denna minskade kostnad kommer dig till del genom ett ytterligare lönepåslag. Gläds åt att ni får frågor om att hjälpa till och lycka till i löneförhandlingen!   Johan Engvall Seniorombudsman