KyrkA finns till för dig som är anställd i Svenska kyrkan

Sofia Rydgren Stale, Sacos förbundsordförande, har i dagarna träffat KyrkAs förbundsstyrelse för en dialog kring de frågor förbundet driver och några av de utmaningar våra medlemmar möter. Nedan berättar hon om vad som motiverar henne i det nya uppdraget, inspirerar till fackligt engagemang och svarar på hur hon ser på arbetsmiljöriskerna inom Svenska kyrkan. Grattis till ditt uppdrag som ordförande, hur känns det nu några månader in i jobbet? – Det känns väldigt bra, säger Sofia Rydgren Stale. Det var fantastiskt att bli vald till uppdraget som Sacos ordförande, ett stort och fint förtroendeuppdrag. Samtidigt är det ett intensivt uppdrag att sätta sig in i, men också mycket meningsfullt. Jag har lång erfarenhet från mitt tidigare förbund, Läkarförbundet, där jag varit verksam mellan 2014 och 2025. I rollen som förbundsordförande för Saco får jag nu möjlighet att bredda mitt perspektiv och arbeta med delvis liknande frågor, men ur ett annat perspektiv och med ett vidare fokus som omfattar hela bredden av akademikeryrken. – För mig är det värdefullt att få möta alla förbunden och höra vilka frågor som är mest aktuella. Många frågor är gemensamma, men de tar sig uttryck för olika professioner. Vad motiverar dig personligen att driva frågorna om bättre villkor och löner för akademiker? – Det som driver mig är möjligheten att påverka och förbättra, säger Sofia Rydgren Stale. För över 20 år sedan började jag arbeta som läkare. Att jag i dag, två decennier senare, har valts till förbundsordförande i Saco var inget jag hade som målbild från början. Det som väckte mitt fackliga engagemang var en stark insikt: ensam är jag inte stark, men tillsammans kan vi uppnå verklig förändring. Frågor om villkor och lön blev en konkret startpunkt för hennes engagemang. – Jag fick tidigt en tydlig erfarenhet av hur konkret facket kunde hjälpa mig. I en tidigare tjänst skulle min lön godkännas högre upp i hierarkin och det som för mig var en stor och viktig fråga löstes med ett telefonsamtal med hjälp av facket. – Då insåg jag att det fackliga sammanhanget och att göra saker tillsammans med andra ger faktisk styrka. Så i stället för att vara frustrerad valde jag att engagera mig och försöka förändra. Jag är också en person som gärna är aktiv i många sammanhang, och fackligt arbete passar mig. – För mig är det självklart att alla har rätt till ett hållbart arbetsliv och en hållbar arbetsmiljö. Vi behöver arbeta gemensamt med dessa frågor då arbetsmiljöproblem och hög arbetsbelastning finns i alla branscher. Många akademiker har också ett stort ansvar och en stark lojalitet. – Det är en enorm glädje och förmån att få arbeta tillsammans med andra. Att vara en del av ett sammanhang och att få möjligheten att påverka. Det är mina starkaste drivkrafter. Arbetsmiljörisker i kyrkan KyrkA arbetar hårt med frågorna kring de höga sjukskrivningstalen bland många akademiker. I kyrkan löper kyrkoherdar störst risk för sjukskrivning, med präster och diakoner på andra och tredje plats. Riskfaktorer som obetald beredskap, ständig tillgänglighet även på fritid och under semester bidrar till stressen. Brist på personal, helgarbete och snåriga arbetstidsregler gör det svårt att få ut inarbetad tid och semester. Hur tänker du kring dessa arbetsmiljörisker? – Det finns välkända riskfaktorer för ohälsa i arbetet, betonar Sofia Rydgren Stale. Riskfaktorer som svårigheter att balansera mellan uppdrag, ledighet och vila, krav på ständig tillgänglighet, obetald beredskap, svårigheter att ta ut ledighet samt uppdrag som följer med hem. Arbetet rymmer ofta en stark emotionell dimension. Det är inte bara ett jobb. Många möter människor som har det svårt och vill hjälpa, vilket gör det svårare att sätta gränser. Många pressar sig längre än vad som är hälsosamt. Sofia Rydgren Stale betonar att arbetsgivaren har ett särskilt stort ansvar att agera på de strukturella problem som finns i hur arbetet är organiserat: hur uppdragen är utformade, hur detaljeringsgraden ser ut och hur resurser tilldelas, både ekonomiskt och personellt. Att lämna ansvaret till individen innebär att arbetsgivaren inte tar sitt arbetsmiljöansvar fullt ut. Strukturerna behöver förändras. Hon har själv tidigare arbetat med rehabilitering efter långa sjukskrivningar, och där ser hon tydligt behovet av att ansvarig chef sätter gränser för hur mycket en medarbetare ska arbeta. Men det kräver att arbetsgivaren ser de strukturella orsakerna till ohälsa och tar ansvar för dem. – Arbetsmiljöarbetet behöver vara mer proaktivt än reaktivt, fortsätter Sofia Rydgren Stale. Grunderna måste fungera. En viktig del är tidig och kontinuerlig dialog med fackförbund, professioner, skyddsombud och fackliga företrädare. När dessa involveras tidigt, både i arbetsmiljöarbetet och vid förändringar, ökar möjligheterna att skapa hållbara lösningar. Arbetsmiljön behöver vara en integrerad del av det dagliga arbetet. Sofia Rydgren Stale säger också att om ekonomiska och personella resurser inte är tillräckliga klarar ingen organisation att bära stora uppdrag över tid. Verksamheten kan hållas igång under en period, men utan långsiktig resursförstärkning blir personalbristen en strukturell risk. – Slutligen är chefernas egen arbetsmiljö avgörande. De behöver rätt mandat, stöd och utbildning. De flesta chefer har en arbetsgivare. Hur ser den relationen ut, vilket stöd och vilket mandat ges? En obalans mellan stort ansvar och litet mandat skapar en låst situation, som i förlängningen påverkar både chefen och hela organisationens arbetsmiljö negativt. Hur ser du på våra medlemmars bidrag till samhället idag och vid höjd beredskap? – I en tid då omvärlden präglas av krig, klimatkris och snabba samhällsförändringar spelar KyrkAs medlemmar en avgörande roll. När samhället och människor utsätts för ökad press ökar också behoven och i ett sådant läge behövs kyrkan mer än någonsin. – KyrkAs medlemmar möter människor i utsatta situationer, skapar sammanhang och bidrar till stabilitet och mening. Just därför är det avgörande att deras arbetssituation är rimlig och hållbar, särskilt när kraven och förväntningarna ökar, till exempel vid höjd beredskap. Sofia Rydgren Stale påminner om att kyrkan har ett särskilt viktigt uppdrag i tider av oro och kris. Kyrkan finns nära människor, både i vardagen och när samhället sätts på prov. Det gör kyrkans professioner till en central del av samhällets beredskap. Frågan om hur vi tar vara på våra seniorer i kyrkan är också viktig, både för Saco och för många av våra medlemsgrupper. Vi vet att vi kommer att behöva arbeta längre upp i åldrarna, vilket ställer krav på nya förutsättningar och ökad flexibilitet i arbetslivet. Här har Saco en viktig roll i att skapa politisk medvetenhet och driva på för de förändringar som krävs. Det är ett område som Saco kommer att arbeta mer med, särskilt ur ett politiskt påverkansperspektiv. Hur ser du på samarbetet mellan Saco och KyrkA framöver? – När det gäller samarbetet mellan Saco och KyrkA ser jag stora möjligheter framöver. Genom ett tätare och tydligare samarbete kan vi bredda vårt gemensamma arbete, inte minst när det gäller opinionsbildning kring akademikers villkor, kompetens och utbildningens värde i samhället. Det finns alltid utrymme att göra lite mer. Genom att bygga vidare på det vi redan har kan vi stegvis flytta fram positionerna tillsammans. För mig är det viktigt att vara tillgänglig, öppen för dialog och ha en låg tröskel in till samarbetet. Vad skulle du vilja hälsa till våra medlemmar? – Till KyrkAs medlemmar vill jag skicka med ett tydligt budskap: ni gör alltid ett oerhört viktigt arbete, men kanske särskilt nu. Ni bär människor genom svåra stunder och bidrar till sammanhållning och mening i samhället. Samtidigt måste ert arbete vara hållbart. Ingen ska behöva betala med sin hälsa för att kunna utföra sitt uppdrag. Fortsätt därför att lyfta era erfarenheter, ställa krav och vara aktiva i er fackliga organisation. Vill du engagera dig fackligt? Kontakta din lokala representant i stiftskretsen eller hör av dig till oss på kansli@kyrka.se. Text: Marianne Wijkmark

Vi vill hälsa Ingrid Lindgren Andrén varmt välkommen till vårt team av ombudsmän. Ingrid har en gedigen facklig kunskap med stort intresse för avtalsfrågor och lång erfarenhet av ombudsmannarollen med sig i bagaget från Sveriges Lärare. Hon har dessutom drygt tio års erfarenhet av att delta i avtalsförhandlingar vad gäller Svenska kyrkans avtal och ha rådgivning kring tillämpningen. Men Ingrid startade sin yrkesbana inom ett helt annat område.   Ingrid Lindgren Andrén utbildade sig först till musiker och oboist med siktet inställt på att arbeta som yrkesmusiker. Under några år frilansade hon som musiker, samtidigt som hon parallellt arbetade som musiklärare. När hon senare flyttade till Stockholm fick hon en tjänst som musiklärare vid Kulturskolan i Uppsala. – Från början var det en tillfällig lösning att resa mellan Stockholm och Uppsala, säger hon. Men jag trivdes så bra med att undervisa och stannade kvar. Och när jag fick barn blev det än mer intressant att få ha fasta arbetstider och en fast lön. Då blev jag lärare på heltid och frilansade sporadiskt. Från musiklärare till ombudsman I sitt läraruppdrag blev Ingrid fackligt engagerad inom Lärarförbundet. Hon började som ombud på sin arbetsplats, fortsatte i styrelsearbete och fick så småningom frågan om hon ville söka en ledig tjänst som ombudsman i Uppsala. Först tackade hon nej men efter övervägande och uppmuntran från en blivande kollega sökte hon tjänsten och fick den. –  Att vara ombud på arbetsplatsen i Uppsala och göra något konkret som var till hjälp för kollegorna var verkligen roligt och meningsfullt, minns Ingrid. –   När mina egna barn började skolan hade jag andra tider för skollov som lärare i Uppsala än vad de hade i Stockholm. Därför bytte jag ort och började arbeta som central ombudsman i Stockholm i stället. Stort intresse för avtalsfrågor Ingrid Lindgren Andrén har alltid varit intresserad av avtalsfrågor. Hon anställdes som central ombudsman 2012 för att förhandla SKR-avtalet och fick sedan ansvar även för det statliga avtalet och för Svenska kyrkans avtal från 2016. SKR och Svenska kyrkans avtal bygger på samma grund vilket underlättade arbetet som ombudsman med två avtalsområden. Finns det något oväntat i din bakgrund som få känner till? - Troligen mina tjeckiska studier, ler Ingrid. Under pandemin tog jag en kandidatexamen i tjeckiska och nästa steg är en masterexamen. Tjeckiska kommer sig av att jag läste på musikaliska akademin i Prag 1989-1990. Vad ser du mest fram emot i ditt nya uppdrag om ombudsman på KyrkA? - Jag ser fram emot att kunna använda mina kunskaper att fortsätta göra nytta för medlemmar, säger Ingrid. Vilka frågor brinner du särskilt för? - Allt som rör kollektivavtal och kollektivavtalstillämpning. Vad tycker du är roligast i mötet med medlemmar? - Den personliga kontakten och möjligheten att bistå med råd och stöd. Vad gör du helst när du inte arbetar? - Då är jag ute och springer. Jag har totalt sprungit 20 maraton, varav 11 Stockholm Marathon. Jag har även genomfört 4 av de 6 World Marathon Majors: Berlin, Chicago, New York och London. Kvar har jag Boston och Tokyo. Det vackraste maraton jag har sprungit är Loch Ness Marathon i Skottland. Målet är Tokyo Marathon 2027. Några snabba fakta med Ingrid Lindgren Andrén Kaffe eller te? - Svart kaffe i vardagen, svart te ibland är högtidligt. Är du en morgon eller kvällsmänniska? - Kvällsmänniska. Stad eller natur? - Bor helst i stan, men ger mig gärna ut i naturen. Bok? - Jag läser just nu ”Det bästa som hänt” av Lena M Johansson. Har du något medskick till medlemmar som läser detta? - Ditt anställningsavtal är ett av de viktigaste avtalen du ingår med din arbetsgivare. Läs igenom noggrant och om något känns oklart eller fel – kontakta KyrkA, din kretsordförande eller kretsansvarig eller en ombudsman på KyrkAs kansli. Vill du komma i kontakt med Ingrid Lindgren Andrén eller någon av KyrkAs andra ombudsmän är du välkommen att kontakta oss på 08-441 85 60 vardagar kl .9-12. Text: Marianne Wijkmark

Vi har gått in i fastetiden. För många innebär dessa veckor en inbjudan till eftertanke och förenkling, men mitt i en intensiv arbetsvardag kan fastan också få vara en tid för professionell koncentration. Oavsett om du tjänstgör som präst, arbetar med pedagogik, administration eller diakoni är vi alla bärare av ett gemensamt uppdrag som kräver både skärpa och uthållighet. Att finna resonans i uppdraget I en tid som ofta präglas av högt tempo och splittrade krav, ger fastan oss en möjlighet att söka efter den där känslan av att vårt arbete och vår akademiska kompetens faktiskt landar rätt och gör skillnad. Det handlar om att hitta tillbaka till kallelsen och kärnan i vår tjänst. Som medlemmar i ett akademikerförbund förenas vi av vår expertis. Vår förmåga att möta människor med kunskap och integritet är ett viktigt fundament för kyrkans trovärdighet. Under fastan kan vi påminna oss om att denna kompetens behöver vårdas för att inte slipas ner av stress och resursbrist. Hållbarhet i förändring Vi ser dagligen hur kyrkans rum – både de fysiska och de relationella – förändras. Att anpassa dessa för att möta samtiden kräver mod och en strategisk blick. Men för att kyrkan ska förbli en levande kraft krävs det också att vi som medarbetare orkar vara närvarande. Fastans tema om hushållning är därför högst aktuellt ur ett fackligt perspektiv; vi måste värna våra mänskliga resurser och säkerställa ramar för ett hållbart yrkesliv. Enade i vår expertis Genom Kyrkans Akademikerförbund ingår vi i ett sammanhang som sträcker sig från den lokala församlingen till internationella samarbeten. Det är i utbytet mellan våra olika professioner vi bygger en starkare kyrka. Låt denna fastetid bli en period där vi värnar vår yrkesetik och ger oss själva utrymme för den reflektion som krävs för att möta framtiden med ny energi. Jag önskar er alla en meningsfull fastetid. Bästa hälsningar Pamela Garpefors Förbundsordförande Kyrkans Akademikerförbund

Kyrkans Akademikerförbund håller kongress 1-2 juni 2026. Om du vill vara med och påverka är du som enskild medlem, kretsteam eller kretsstyrelse välkommen att skicka in din/er motion till kansliet på kansli@kyrka.se senast den 15 mars. Vi ser fram emot att höra ifrån dig!

Under måndag och tisdag samlades kyrkoherdar från hela Sverige på Fjellstedtska skolan i Uppsala för fortbildning, samtal och erfarenhetsutbyte inom ramen för KyrkA Forum Kyrkoherde. Vi riktar ett varmt tack till Cristina Grenholm och Katarina Tingström för inspirerande och givande föreläsningar, samt till Stiftelsen Fjellstedtska skolan för ett gott samarbete. Ett stort tack också till alla engagerade deltagare som bidrog med kloka tankar och generöst delande under nätverksdagarna.

Det säger förbundsordföranden Pamela Garpefors och förbundsdirektör Vibeke Hammarström Falk på Kyrkans Akademikerförbund. De uppgifter gällande sjukskrivningar som Kyrkans Tidning nyligen rapporterade om stämmer med de fakta som KyrkA har lyft fram tidigare. Den statistik KyrkA valt att lyfta fram gällande sjukskrivningar fokuserar på de mer relevanta diagnoserna stress och utmattningssyndrom (F 43 och F43.8A) baserat på en rapport av Försäkringskassan för några år sedan. Statistik och statistik Det är viktigt att sätta in statistik i sitt sammanhang och välja den som är relevant för syftet. I vårt fall är syftet att förbättra arbetsmiljön i Svenska kyrkan, påminner Vibeke Hammarström Falk. Den studie som genomfördes 2020 av Försäkringskassan fokuserade på långtidssjukskrivningar på grund av psykiatriska diagnoser. Detta är en djuplodande statistik och det är också dessa diagnoser som är de som Svenska kyrkan och dess beslutsfattare behöver titta på. Statistik fluktuerar år från år och det gäller att veta vilka variabler du ska välja ut. Att bara titta på antalet sjukdagar blir missvisande då den statistiken påverkas av till exempel en kraftig influensavåg. Det viktiga är att ta fram statistik över de diagnoser som har samband med de aktuella yrkesgrupper som vi nu har att göra med. Det är denna statistik och de slutsatser vi kan dra av dem som måste vara vägledande i arbetet för en bättre arbetsmiljö. Fokusera på de diagnoser som har med stress och utmattning att göra Hur ser det då ut om vi jämför antal startade sjukskrivningar till exempel år 2024? Bilden ser annorlunda ut om du jämför alla sjukdomsfall med de som har psykiska orsaker. För kvinnliga präster och diakoner var totalen av antalet startade sjukdomsfall 2024 för alla diagnoser 138 tillfällen. För manliga präster och diakoner var motsvarande siffra 65 tillfällen. Här finns en skillnad mellan könen och den är värd att beakta. KyrkA anser dock att det är de psykiska diagnoserna som bör få mest uppmärksamhet. När det gäller antalet startade sjukdomsfall under 2024 där psykiska diagnoser angavs som orsak var det  22 för manliga präster och diakoner medan det för de kvinnliga prästerna och diakonerna var 59 till antalet. - Det är denna siffra som säger något om arbetsmiljön i de arbeten vi diskuterar. Den fysiska miljön är i regel bra men det är den psykiska arbetsmiljön som behöver åtgärdas. Att det är så slås också fast av Försäkringskassan i studien 2020. När faktorer som civilstånd, antal barn, pendling, bostadsort med flera faktorer är tagna i beaktande kvarstår den organisatoriska och sociala miljön som den viktigaste orsaken till de långa sjukfallen, påpekar Vibeke. Glöm inte kyrkoherdarna och de andra cheferna - Kyrkans Akademikerförbund vill påminna om att arbetet med arbetsmiljön är beroende av att kyrkoherdar och andra chefer inom Svenska kyrkan har förutsättningar för att arbeta för en bättre arbetsmiljö för sina medarbetare, säger Pamela Garpefors, förbundsordförande. Försäkringskassans rapport visar att det är biskopar och kyrkoherdar som löper störst risk att bli långtidssjukskrivna på grund av stress och utmattning. Därnäst kommer präster och diakoner. Om vi analyserar statistiken för kyrkoherdar och chefer inom trossamfund så ligger dessa på höga nivåer i förhållande till sitt antal. Vad kan då göras för att förbättra situationen? För det första behöver kyrkoråd och arbetsgivare bli medvetna om situationen. Den är allvarlig och är en risk för verksamheten på sikt. Situationen gör också att det kan avskräcka unga att välja ett yrke inom kyrkan om de ser hur de anställda mår, påpekar Vibeke Hammarström Falk. Kyrkans Akademikerförbund har gång på gång lyft fram problemet med STYRA - LEDA. Detta behöver Svenska kyrkan ta ett helhetsgrepp på och arbeta aktivt för att förbättra. När det gäller kyrkoherdar och chefer är också gränslösheten ett ännu större problem än för präster och diakoner. Vi behöver tala om kulturen i kyrkan. Vi är alla bara människor och människor har gränser – även om de känner sig kallade, påminner Pamela Garpefors. Kyrkoherdar och chefer kan också i synnerhet i mindre församlingar ha för lite stödfunktioner. Kvinnoprästmotståndet undersökte KyrkA 2013 och det kanske är dags för en ny undersökning. Det återstår mycket att göra på många områden av arbetsmiljön inom kyrkan. Tydligare och mer begränsade uppdragsbeskrivningar, upphöra med den så kallade församlingsberedskapen, problematiken med bristyrken för att nämna några exempel. Men jag vill betona det som Pamela lyfter; det är viktigt med insikten hos förtroendevalda i församlingarna att anställda i kyrkan har rätt till en fritid och en fritid som respekteras och är ostörd. Vi tror mycket på den nya arbetstidsmodellen som överenskoms i Avtal 2025. Här finns möjligheter till bättre återhämtning med hela dagar då du arbetat vissa helgdagar i stället för en allmän – ofta outnyttjad – arbetstidsförkortning per vecka som inte ger någon reell vila, förklarar Vibeke Hammarström Falk. - KyrkA ser fram emot att arbeta tillsammans med arbetsgivarorganisationen för en bättre arbetsmiljö i Svenska kyrkan, avslutar Vibeke Hammarström Falk.