KyrkA finns till för dig som är anställd i Svenska kyrkan

Teologie doktor och kyrkoherde Jonas Lindberg har tilldelats Skaos 80-årsstipendium på 80 000 kronor. Med hjälp av stipendiet ska han undersöka arbetsmiljön i församlingar som befinner sig i allvarlig kris med målet att hitta mönster som kan bidra till att förebygga framtida kriser. För Jonas Lindberg, kyrkoherde i Tierp, är stipendiet både en möjlighet att fördjupa sig i ett angeläget område och att återvända till forskningen. – Det är roligt att få möjlighet att fördjupa mig inom ett område som jag har personlig erfarenhet av och som är av stor vikt i Svenska kyrkan. På ett personligt plan är det också en stimulans att få ägna mig åt forskning, säger han. Erfarenhet av församlingar i kris Intresset för frågorna väcktes bland annat genom Jonas Lindbergs egna erfarenheter. Han har haft två uppdrag som tillförordnad kyrkoherde i pastorat där den tidigare ordinarie kyrkoherden lämnat sitt uppdrag i förtid. – Jag har haft personlig anledning att fundera på vad som gick snett och hur jag skulle arbeta för att försöka få organisationen att fungera igen. Min förhoppning är att det jag gör kan hjälpa organisationen att förebygga en del av de här situationerna. Men vad är egentligen en ”församling i kris”? Lindberg konstaterar att kris är ett brett begrepp och kan handla om både små och stora situationer. I studien kommer fokus framför allt att ligga på de allvarligaste fallen, där en kyrkoherde har lämnat sin tjänst i förtid. Även närliggande fall där insatser från stiftskansliet har gjort det möjligt för kyrkoherden att vara kvar kan komma att ingå. – Om vi kan undersöka de allvarligaste kriserna hoppas jag att vi också kan lära oss något om hur liknande situationer kan förebyggas. Intervjuer ska ge en bild av vad som gått snett Under sommaren har Lindberg tagit kontakt med flera stiftskanslier för att hitta relevanta fall att studera. Arbetet har samtidigt visat att ämnet är känsligt. – Jag märker att det är känsligt. Stiftskanslierna är i vissa fall tveksamma till vad de kan berätta. Jag kommer ändå att få ihop ett antal fall, bland annat eftersom några har varit offentliga. I studien planerar han att intervjua kyrkorådets ordförande, den tillförordnade kyrkoherden och den kyrkoherde som har lämnat sitt uppdrag. Materialet kommer att anonymiseras. – Jag kommer inte att nämna personnamn eller något annat som gör att enskilda fall kan identifieras. Jag är framför allt intresserad av generella mönster, orsaker och hur situationerna har hanterats. För att strukturera materialet kommer Lindberg bland annat att använda sig av modeller för att analysera konflikter och organisationer, däribland en konfliktmodell utvecklad av Thomas Jordan. Vill förstå ledarskap och struktur En utgångspunkt för forskningen är Lindbergs egna erfarenheter från de två pastorat där han arbetat som tillförordnad kyrkoherde. – Mina erfarenheter där har väckt frågor och gett mig perspektiv på betydelsen av ledarskap och struktur i en organisation. Det är tänkbart att boken som kommer ur projektet kommer att beröra just dessa områden. Samtidigt är det intressant att undersöka hur mina personliga erfarenheter stämmer överens med andra perspektiv och vad forskningen kan visa. Förhoppningen är att studien ska bidra med kunskap som kan användas praktiskt i Svenska kyrkans församlingar både när en kris redan har uppstått och, kanske framför allt, för att förebygga att den uppstår. Vibeke Hammarström Falk, KyrkAs förbundsdirektör kommenterar ”Viktigt att förstå vad som händer när en församling hamnar i kris” – För oss är det här en angelägen forskning. När en församling eller ett pastorat hamnar i en allvarlig kris påverkas både arbetsmiljön och människorna som arbetar där. –  Genom att bättre förstå vad som ligger bakom olika krissituationer och hur de hanteras kan forskningen ge värdefull kunskap i arbetet med att förebygga kriser och skapa hållbara arbetsplatser. Det ska bli spännande att följa Jonas Lindbergs arbete och vi ser fram emot att få ta del av nya insikter och lärdomar. Marianne Wijkmark, marknadsansvarig KyrkA. Missa inte! Jonas Lindberg är också aktuell med en föreläsning under KyrkA-veckan den 14 oktober kl 9-10. Går det att vara effektiv på arbetet och må bra samtidigt? Administration kan kännas som en tidstjuv från det vi helst av allt vill göra i arbetet och därmed bidra till stress eller till och med ökad risk för sjukskrivning. Den här föreläsningen ger en möjlighet att reflektera över hur vi organiserar oss själva för att på samma gång både vara effektiva och må bra. Läs gärna mer och boka din plats här

Efter en lång väg till prästyrket och arbete som jurist och riksdagspolitiker är Linda Modig sedan början av 2025 präst. Nu har hon också tagit sig an uppdraget som kretsordförande för KyrkA i Luleå stift. För henne hänger god arbetsmiljö, rekrytering och levande församlingar tätt samman. Linda Modig vigdes till präst i januari 2025, och arbetar nu i Pajala och Övertorneå församlingar. Hon bor i Teurajärvi i Tornedalen, på släktgården tillsammans med sin man och deras två hundar. – Jag har en bakgrund som jurist och har varit politiskt aktiv under många år, säger Linda Modig. Bland annat satt jag i riksdagen 2018–2022 och var vice partiordförande för Centerpartiet. Jag har också erfarenhet av styrelsearbete i privata företag och engagemang i idéburna föreningar. Vägen till prästyrket har varit lång, men kallelsen har alltid funnits kvar. För elva år sedan, tog hon steget och började studera till präst. Det är ett beslut hon aldrig har ångrat. – Jag är en av dem som mitt i livet valde att sadla om och lämna en tidigare yrkesbana, säger Linda Modig. Jag trivs mycket bra som präst och uppskattar att få finnas nära människor och tjäna bygdens folk från vaggan till graven. Varför är du medlem i KyrkA? – Som anställd i Svenska kyrkan har vi många glädjeämnen, men också utmaningar. Därför behövs ett förbund som hängivet tar tillvara medlemmarnas intressen och samtidigt har fokus på Svenska kyrkans verksamhet. – Arbetsmiljöfrågorna är särskilt viktiga. För att behålla de medarbetare vi har i kyrkan och rekrytera fler måste våra yrken vara attraktiva. Vilken är din hjärtefråga? – Att bygga församling är avgörande för mig, menar Linda Modig. I Luleå stift står vi inför stora struktur- och indelningsförändringar. Våra möjligheter att vara levande församlingar i ett stort geografiskt område hänger nära samman med arbetsmiljö, rekrytering och möjligheten att behålla kompetenta medarbetare. – För mig handlar allt detta om ett hållbart arbetsliv och en god rekryteringsmiljö. Medarbetarna är nyckeln. Vi behöver både behålla dem vi har och bredda rekryteringsbasen för att kunna bygga starka församlingar. – Som medarbetare behöver vi trivas och må bra. Samtidigt behöver vi få fler kollegor. Annars blir det allt svårare att behålla den kompetens som finns. Vad ser du fram emot som kretsordförande i Luleå stiftskrets? – Jag ser framför allt fram emot att få möta medlemmarna och förstå hur vi inom KyrkA, tillsammans i kretsstyrelsen, bäst kan ta tillvara deras intressen. Jag vill skapa dialog, både genom fysiska och digitala möten, och göra mitt bästa för att möta medlemmarnas behov. Vad kan du och styrelsen hjälpa medlemmarna med? – Det viktigaste är att möta medlemmarna där de befinner sig och utifrån deras behov. Det stöd vi erbjuder ska alltid utgå från medlemmarna. – En viktig fråga den närmaste tiden är struktur- och indelningsfrågorna i Luleå stift. Det kommer att vara en prioriterad fråga för oss, där vi vill följa processen noga och ta tillvara medlemmarnas intressen. Vi har sökt dialog med medarbetarna kring de förändringar som stiftet föreslår och kommer att vara aktiva i frågan. Marianne Wijkmark, marknadsansvarig KyrkA.

En framtidsfullmakt är ett juridiskt dokument som gör det möjligt för dig att redan i dag bestämma vem som ska sköta dina angelägenheter om du i framtiden inte längre kan göra det själv. Den infördes i svensk rätt den 1 juli 2017 och utgör ett alternativ till god man och förvaltare. Med en framtidsfullmakt kan du skapa trygghet för dig själv och dina närstående. Vad innebär en framtidsfullmakt enligt lag? En fullmakt är något som gör det möjligt för en person att låta någon annan agera i sitt ställe. En framtidsfullmakt är en fullmakt som en enskild person (fullmaktsgivaren) ger åt en fysisk person (fullmaktshavaren) för den dag fullmaktsgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre kan ta hand om sina angelägenheter. Syftet är att ge den enskilde möjlighet att själv utse någon som kan sköta ekonomiska och personliga frågor om förmågan att göra det på egen hand upphör. Framtidsfullmakten är alltså ett alternativ till systemet med god man och förvaltare, men till skillnad från dessa lösningar bestämmer du själv vem som ska företräda dig. När behövs en framtidsfullmakt? Det går inte att på förhand säga om, när eller om en framtidsfullmakt kommer att behövas. En utfärdad framtidsfullmakt träder i kraft den dag då du inte längre kan ta hand om dina egna angelägenheter på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande varaktiga förhållanden. Det gör den till ett alternativ där du själv i förväg bestämmer vem du vill ge förtroendet till att sköta dina angelägenheter för det fall du själv inte längre klarar av att göra det. Vad kan en framtidsfullmakt omfatta? En framtidsfullmakt kan omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter. Man kan välja att låta fullmakten gälla både ekonomiska och personliga angelägenheter eller begränsa den till vissa situationer till exempel att sköta om bankärenden, betala räkningar eller hjälpa till vid kontakt med myndigheter. Du kan även ange vad som inte får göras, till exempel ge bort saker du äger eller köpa gåvor för dina pengar till sig själv eller andra. Hur skriver man en framtidsfullmakt? För att framtidsfullmakten ska vara giltig måste den uppfylla vissa formkrav. Den ska vara skriftlig, daterad och undertecknad av fullmaktsgivaren i närvaro av två vittnen som samtidigt är på plats. Vittnena ska känna till att det rör sig om en framtidsfullmakt och bekräfta detta med sina underskrifter. Fullmaktshavaren får inte vara vittne. Av framtidsfullmakten ska framgå att det är fråga om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar och vilka övriga villkor som gäller. Eftersom framtidsfullmakten kan få stora konsekvenser om den blir felaktigt utformad är det viktigt att formuleringarna är tydliga och korrekta. När träder framtidsfullmakten i kraft? Framtidsfullmakten börjar gälla när fullmaktsgivaren varaktigt och i huvudsak inte längre kan ta hand om de angelägenheter som fullmakten gäller. Det är i första hand fullmaktshavaren som gör bedömningen, men det är möjligt att i fullmakten bestämma att frågan ska prövas av domstol. När fullmaktshavaren bedömer att framtidsfullmakten har trätt i kraft ska han eller hon underrätta fullmaktsgivaren, dennes make eller sambo, närmaste släktingar och eventuell granskare. I underrättelsen ska det framgå att fullmakten trätt i kraft och vad den omfattar. Skillnaden mellan framtidsfullmakt, god man och förvaltare En framtidsfullmakt bygger på frivillighet och självbestämmande. Du väljer själv vem som ska företräda dig och kan själv påverka omfattningen. En god man eller förvaltare utses av domstol och innebär på så sätt mer myndighetskontroll och mindre grad av självbestämmande. En god man kan utses när du behöver hjälp men fortfarande kan fatta beslut själv, medan en förvaltare utses när du inte längre kan fatta egna beslut. Med en framtidsfullmakt kan du alltså planera för framtiden på dina egna villkor. Fördelar med framtidsfullmakt En framtidsfullmakt innebär att du själv bestämmer vem som ska ha ansvar för dina angelägenheter den dag du inte längre kan fatta egna beslut. Det ger trygghet, både för dig och din familj. Carl Sandström, jurist HELP Försäkring KyrkAs Privatjuridik Behöver du hjälp med enskild egendom eller annat inom privatjuridik? Om du har juristförsäkringen KyrkAs Privatjuridik genom ditt medlemskap i förbundet är du välkommen att kontakta HELP Försäkring. Då får du snabbt kontakt med en jurist som kan ge dig både förebyggande rådgivning och hjälp vid domstolsärenden, utan timkostnad. Logga in med BankID på Min sida, mejla till info@helpforsakring.se eller ring HELPs kundservice på 0771–985 200 så får du hjälp. På Min sida kan du också själv upprätta viktiga digitala avtal, om du så vill.

Förutom att vi hade en trevlig och givande kongress fattades också många viktiga beslut. KyrkAs förbundsdirektör Vibeke Hammarström Falk redogör för några av de frågor som stod i fokus. Vilka frågor behandlade kongressen? Under en kongress blickar vi både bakåt och framåt. Förbundsstyrelsen redogjorde för verksamheten under den gångna mandatperioden och rapporterade utifrån de uppdrag som kongressen 2024 beslutade om. Kongressen ska också ta ställning till om förbundsstyrelsen ska få ansvarsfrihet för den gångna mandatperioden. Vad gäller framtiden så antogs en spännande verksamhetsplan som fortsatt fokuserar på medlemmarnas bästa och flera propositioner. Förbundsstyrelsens propositioner antogs En av förbundsstyrelsens propositioner handlade om att ge kretsarna större handlingsfrihet när det gäller genomförandet av deras årsmöten. Detta kommer att underlätta för kretsarna. Med tanke på omvärldsläget fattade kongressen även ett viktigt beslut om hur demokrati och inflytande ska kunna utövas även i kris- och krigstider. Förbundet har nu ett tydligt regelverk för hur kongresser ska genomföras i förbundet i orostider. Hur ska förbundet arbeta framåt? Kongressen beslutade att förbundet, utifrån den verksamhetsplan som antagits, även fortsättningsvis ska fokusera på att skapa de bästa möjliga villkoren för våra medlemmar och att fortsätta förbättra deras arbetsmiljö. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av den höga risken för sjukskrivning inom vigningstjänsten i Svenska kyrkan. Faktum är att vigningstjänsten, inklusive biskopar och kyrkoherdar, ligger bland de högsta riskvärdena av Sveriges 429 yrkeskategorier när det gäller långtidssjukskrivning till följd av arbetsrelaterad stress och utmattning. Förbundet kommer därför att fortsätta driva frågor som stärker arbetsmiljön, minskar den ohälsosamma arbetsbelastningen och skapar hållbara förutsättningar för ett långt och friskt arbetsliv.  

Hur stärker vi vår gemensamma beredskap inför framtidens utmaningar? Det var den röda tråden när årets kongress samlade engagerade deltagare från hela landet. Förbundsordförande Pamela Garpefors summerar en kongress präglad av framtidstro, viktiga beslut och ett starkt fokus på samverkan, trygghet och ansvar. Om du ska sammanfatta de här två kongressdagarna, vilka frågor och beslut tycker du är viktigast för förbundet framåt? –Kongressen har tydligt markerat en riktning där förbundet tar ett större ansvar i en tid som präglas av förändring och osäkerhet, säger Pamela Garpefors. Särskilt viktiga är de beslut som rör beredskap, där vi har tagit steg för att tydliggöra hur ansvar ska bäras i kris och hur våra medlemmars professionella villkor ska värnas även under pressade förhållanden. –Det handlar ytterst om att förena struktur och mänsklig hållbarhet – att säkerställa att vår beredskap inte bygger på otydliga förväntningar på individen, utan på genomtänkta och rättvisa ramar. Det har varit intensiva dagar med många diskussioner. Vad tar du själv med dig starkast från kongressen? –Det jag tar med mig starkast är engagemanget och allvaret. Det har funnits en tydlig vilja att inte bara hantera dagens frågor, utan att också ta ansvar för framtiden. Samtidigt har jag burit med mig en känsla av gemenskap – att vi som förbund står tillsammans i en tid som ställer höga krav. Det ger både styrka och riktning. Vad kommer KyrkA fokusera på kommande tiden efter kongressen? –Framåt kommer vi att arbeta för att omsätta kongressens beslut i konkret handling. Det innebär bland annat att utveckla vårt arbete kring beredskap och arbetsmiljö samt att fortsatt tydliggöra kyrkliga akademikers roll i samhället, och att vara en aktiv röst i frågor som rör profession, ansvar och hållbara arbetsvillkor. –Vi behöver också stärka vår omvärldsanalys, i en tid där både teknologiska förändringar och samhällskriser påverkar våra medlemmars vardag på djupet. Vad vill du hälsa till medlemmarna att tänka på, eller agera kring framöver med utgångspunkt från kongressens diskussioner? –Jag vill uppmuntra våra medlemmar att ta sin professionalitet på allvar – och att värna sina gränser. Den här kongressen har visat att ansvar inte får reduceras till ett individuellt åtagande, utan måste bäras gemensamt och strukturerat. Det innebär också att våga lyfta frågor om rimlighet, arbetsbelastning och ansvarsfördelning i den egna vardagen. Samtidigt vill jag säga: ert arbete är viktigt, och det behövs. –Kyrkliga akademiker bidrar inte bara med funktion – utan med mening, reflektion och mänsklighet i ett samhälle som i hög grad formas av system och förändring. Guds frid, Hälsar Pamela  

Efter en inspirerande kongressdag hittills har en ny styrelse nu valts för kommande mandatperiod. Vi vill rikta ett varmt tack till de ledamöter som avgår i förbundsstyrelsen för deras engagemang, arbete och viktiga insatser under perioden som gått. Den nya förbundsstyrelsen Förbundsordförande: Pamela Garpefors Vice förbundsordförande: Helene Westerlind Ledamöter: Helene Westerlind, Jenny Rogestedt, Kent Österdahl, Patrik Andersson, Henrik Brifors, Linda Muhr Sandahl, Per Gyllenör och Richard Mellgren. Ersättare: Fredrik Lidé, Susanne Öhlén, Anna Åberg, Anders Nordlinder, Maria Leroy-Bråkenhielm, Håkan Stiberg, Björn Wiksten och Ingela Bertilsson. Revisorer: Mats Johansson Flygg och Nils Nordenstorm Möt nya förbundsstyrelsen och dess ersättare 2026